Vad måste ske för att vi ska agera för klimatet?
Debattredaktionen: Slutsatsen av ”Nödläge” är att vi alla måste göra en större förändring
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-08-17
KRÖNIKA. – Det jag egentligen känner är ju att det är kört, men det kan jag ju inte skriva.
I onsdags publicerades den sista artikeln i debattsidans klimat- och miljöserie ”Nödläge” där vi under 16 dagar (vi förlängde det från 14 till 16 dagar på grund av stort intresse) publicerat en debattartikel om dagen på detta tema och gett förtur till särskilt insatta debattörer.
Orden ovan sa en av klimatforskarna i serien till mig då jag innan publicering bad hen att göra det tydligare i sin text hur läget ser ut i dag för klimatet.
Och klimatforskaren menade inte med sina ord att läget faktiskt är kört, men att hen känner hopplöshet över att inte mer händer i frågan.
Mer än 99 procent av klimatforskarna är nu överens om att det är människan som skapar den globala uppvärmningen med sina utsläpp av växthusgaser.
Fram till år 1955 levde vi människor dock på ett sätt som endast hade marginell påverkan på klimatet, innan billig kol och olja då gjorde att vi kraftigt ökade våra växthusgasutsläpp
Och nu, 66 år senare, kom i förra veckan en ny rapport från FN:s klimatpanel IPCC som FN:s generalsekreterare beskriver som ”en röd flagg för mänskligheten”.
Den globala medeltemperaturen är i dag 1,1 grader varmare jämfört med när den industriella revolutionen startade i mitten av 1700-talet.
Nästan alla världens länder har genom att skriva under Parisavtalet lovat att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, med sikte på att inte överstiga 1,5 grader.
Men som Kimberly Nicholas, docent i miljövetenskap vid Lunds universitet, skriver i sin debattartikel gör vi i dag vare sig nationellt eller globalt det vi behöver för att nå målen i Parisavtalet.
Sverige minskar sina utsläpp ungefär fem gånger för långsamt för att vi ska kunna nå våra åtaganden enligt avtalet. Och de globala utsläppen inte bara minskar i för långsam takt, utan undantaget pandemin har de i stället ökat med cirka 1–2 procent per år.
Och IPCC:s nya rapport visar att om vi fortsätter som nu så löper vi en 50 procents risk att nå 1,5 graders uppvärmning redan om tio år.
En sådan temperaturökning innebär mycket allvarliga konsekvenser för bland annat mat- och vattenförsörjningen, hälsan, infrastruktur och den biologiska mångfalden. IPCC:s nya rapport slår också fast att uppvärmningen i stort verkar vara orsaken till det senaste årtiondets extremväder.
Vid 2 graders uppvärmning beräknas vidare dödliga värmeböljor bli betydligt vanligare och dubbelt så många människor i världen som nu kommer drabbas av vattenbrist.
Vid en sådan temperatur beräknas också regnskogarna minska, skogsbränderna och döda havsbottnar öka och korallreven i princip försvinna. Och det är bara några av följderna.
Men det mest skrämmande är att uppvärmningen riskerar att leda till att planetens ekosystem (som permafrost och regnskog) når så kallade tröskelpunkter då de kollapsar. Om de skulle kollapsa skulle den stora mängd koldioxid de lagrar släppas ut och riskera att leda till att fler ekosystem utarmas så att uppvärmningen till slut blir ostoppbar och planeten obebolig för människor.
Dessutom hotas en miljon arter och nästan var tredje pollinerande insekt av utrotning om nuvarande exploatering av ekosystemen fortsätter.
De goda nyheterna är dock att vi fortfarande kan hindra utvecklingen. Men hur vi agerar de närmaste 5–10 åren är avgörande – bland annat för att det är svårt att veta vid vilken grad av uppvärmning som ekosystem kollapsar.
Forskarna i debattserien skriver att vi främst måste sluta utvinna och förbränna fossila bränslen som kol, olja och gas, göra dessa dyrare, förnybara bränslen billigare och skydda biologisk mångfald.
Som individ gör du enligt forskningen störst skillnad genom att rösta på politiker som vill göra ovanstående förändringar, gå med i en miljöorganisation eller kontakta politiker personligen. Och dina egna utsläpp minskar du mest genom att sluta flyga, åka bil och äta kött.
Politikerna måste besluta om fler åtgärder som får utsläppen att minska snabbare. Det måste bli lättare att välja klimatklokt och vi måste minska den mängd koldioxid vi redan släppt ut. Men vi bör inte sätta för stort hopp till tekniska lösningar som kolutsugning och elflyg eftersom dessa knappt existerar.
Klimatforskare, Fridays for future, Skydda skogen och trafikforskare är i serien kritiska till satsningar på biobränsle då det tävlar om användandet av skog med andra prioriterade områden som just lagring av koldioxid, matproduktion och bevarandet av biologisk mångfald.
Trafikforskarna skriver även att det inte räcker med elektrifiering och biobränsle för att vi ska nå klimatmålen utan att vi också måste minska bilresandet och satsa mer på att bygga infrastruktur för kollektivtrafik och gång- och cykelväg. Något som det går dåligt med i dag, då Trafikverket kan ignorera klimatmålen då de planerar framtida infrastruktursatsningar.
En adjungerad professor i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik skriver att vi bör bygga mer i trä – då trä har lägre klimatavtryck än cement – och gärna som till- eller ombyggnader invid eller på befintliga byggnader i återbrukade material.
Och för just bevarandet av biologisk mångfald och specifikt pollinerande insekter menar biologer i serien att fler publika gräsmattor borde göras om till ängar och att ersättningen till lantbrukare som återskapar och sköter om artrika miljöer behöver öka.
Men forskarna har länge vetat vad som behöver göras för att hejda uppvärmningen och skydda miljön. Så varför händer inte mer?
Visst har vi alla mycket att stå i och i bland behöver vi verkligen fokusera på något annat. Men om inte ens det faktum att FN:s generalsekreterare signalerar röd flagg för mänskligheten får oss att sätta upp kraftfullt agerande för klimatet på vår to do-list, när ska det då hända?
– Problemet är att allmänheten inte är tillräckligt insatta i klimatfrågan i dag. Vi forskare har inte den tillgången till en publik plattform som ni i media har, säger en annan klimatforskare till mig.
När jag förra sommaren intervjuade Thomas Frostberg, ekonomireporter på HD-Sydsvenskan som parallellt arbetar med hållbarhetsbevakning för Dagens industri och som varit redaktör för DN Global utveckling, sa han så här:
– Jag tror att det är ganska svårt för en vanlig läsare att orientera sig i klimatfrågan i dag och få välgrundade åsikter. Att till exempel förstå energifrågan och bilda sig en uppfattning kring om vi till exempel bör ha kärnkraft eller inte. Det finns för lite journalistik som skriver om klimatet på ett pedagogiskt sätt.
Han var också kritisk mot tendensen hos tidningsredaktioner att tillsätta en särskild klimatreporter.
– Redaktionerna borde i stället utbilda alla medarbetare om klimatet då det inte är någon enskild fråga utan går in i alla andra ämnen.
I diskussioner om medias klimatbevakning brukar det nämnas att media faktiskt skriver mycket om klimatet i dag. Men kanske leder det oss fel att bedöma nivån på bevakningen genom att fokusera på antalet artiklar i ämnet.
En närmare undersökning visar nämligen att den person som förekom mest i klimatartiklar även år 2020 var Greta Thunberg och till artiklarna om klimatet räknas ju även de texter som sprider felaktig information om hur läget är som Maths Nilsson, kemist och författare till boken ”Spelet om klimatet – vem kan man lita på i klimatdebatten” skriver om i sin debattartikel.
Så kanske borde mediachefer gällande klimatet snarare än att räkna antalet klimatartiklar ställa sig frågan (som man kanske redan gör gällande Covid–19): Förstår allmänheten att vi befinner oss i en nödsituation och vad som behöver göras? Och om inte – gör jag då verkligen mitt jobb?
Många har i dag åsikter om klimatet men det förekommer mycket desinformation i debatten samtidigt som den allmänna kunskapen i frågan är väldigt låg. ”Nödläge” var ett försök att ge särskilt insatta, och inte minst åsikter som har stöd i expertgranskad forskning, större plats i klimatdebatten. Jag hade gärna haft mer tid och fått in fler perspektiv, men är väldigt glad över de som vi hann med.
Och i väntan på att klimatforskare och andra särskilt insatta ges större plats i klimatdebatten har jag nedan sammanställt en lista med tips på var du kan läsa mer om klimatet från debattörerna i serien.
Och om man ska dra någon slutsats av artiklarna i ”Nödläge” så är det kanske att vi alla som steg 1 behöver inse att vi hittills på klimat– och miljöområdet inte alls gör det som krävs.
Virve Ivarsson, vikarierande debattredaktör
Här kan du läsa mer från debattörerna i ”Nödläge”:
(debattörerna står i publiceringsordning vid namnet på sin artikel i serien)
- ”Klimatkrisens offer prioriteras inte i media”
Fridays for future: Hemsida: https://fridaysforfuture.se/ Instagram: https://www.instagram.com/fridaysforfuture.swe/?hl=sv
Greta Thunberg: Instagram: https://www.instagram.com/gretathunberg/ Twitter: https://twitter.com/GretaThunberg?ref_src=twsrc%5Egoogle%7Ctwcamp%5Eserp%7Ctwgr%5Eauthor - ”Massiv desinformation sinkar klimatlösningar”
Maths Nilsson, kemist och författare, aktuell med boken ”Spelet om klimatet – vem kan man lita på i klimatdebatten”. Hemsida: https://mathsnilsson.se/klimat/ Twitter: https://twitter.com/mattanurret?lang=sv - ”Meningsfullt agerande lindrar klimatångest”
Klimatpsykologerna: Hemsida: https://www.klimatpsykologerna.se/, Facebook: https://www.facebook.com/Klimatpsykologerna/, Instagram: https://www.instagram.com/klimatpsykologerna - ”Slarv med rensningen av ogräs kan rädda bina”
Lina Herbertsson, doktor i miljövetenskap: Twitter: https://twitter.com/linaperegrina
Sandra Lindström, doktor i agronomi: Twitter: https://twitter.com/spjutstorp
Maj Rundlöf, doktor i ekologi: Twitter: https://twitter.com/MajRundlof - ”Klimatmålen kräver mer och snabbare handling”
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC: Youtube: https://www.youtube.com/results?search_query=Markku+Rummukainen Hemsida: https://portal.research.lu.se/portal/sv/persons/markku-rummukainen(1fdcac6f-78e3-4376-933f-194910721bc8).html - ”Sveriges beredskap vid extremväder brister”
Magnus Westerstrand, teknologie doktor i tillämpad geologi och vattensamordnare, arbetar med kommunal klimatanpassning. Twitter: https://twitter.com/MagWes - ”Klimatpolitiken måste handla om vanligt folk”
Jonas Bane, Klimatriksdagen: Hemsida: www.klimatriksdagen.se
Instagram: https://www.instagram.com/klimatriksdagen/ , Twitter: https://twitter.com/jonasbane - ”Sverige bör rösta ja till att be FN om klimatråd”
World’s Youth for Climate Justice Sverige: Facebook: https://www.facebook.com/Worlds-Youth-for-Climate-Justice-Sweden-107100958318534/?fref=tag
Fältbiologerna: Facebook: https://www.facebook.com/faltbiologerna/
PUSH Sverige: Hemsida: https://pushsverige.se/
Extinction Rebellion Sverige: Twitter: https://twitter.com/extinctionr_sv, Instagram: https://www.instagram.com/extinctionrebellionsv/?hl=sv - ”Temavecka inte nog för att förklara klimathotet”
Spilloteket: Hemsida: https://www.spilloteket.se/om-spilloteket - ”Nej, det nya bränslet är inte bra för klimatet”
Skydda skogen: Facebook: https://www.facebook.com/groups/Skydda-Skogen-Protect-the-Forest-54996954022/ - ”Utsläppsmålen kräver att vi bygger mer i trä”
Jan Larsson, arkitekt SAR/MSA och partner vid White arkitekter. Adjungerad professor i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola. Artikel: https://www.forskning.se/2019/05/14/hoghus-i-tra-for-klimatets-skull/ - ”Vi måste minska vårt djurätande för klimatet”
Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet. Hemsida: cec.lu.se/henrik-smith - ”Kolutsugning och elflyg räddar inte klimatet”
Kimberly Nicholas, docent i miljövetenskap vid Lunds universitet: Hemsida: https://www.kimnicholas.com/, Twitter: https://twitter.com/KA_Nicholas, Nyhetsbrev: https://wecanfixit.substack.com/ - ”Politiskt engagemang bästa klimatåtgärden”
Seth Wynes, forskningsassistent vid Concordia University där han studerar lindring av klimatförändringar. Författare till boken ”SOS: vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck”. Twitter: https://twitter.com/wynesseth?lang=sv - ”Framtida trafikplaner ignorerar klimatmålen”
Fredrik Pettersson-Löfstedt, fil dr i miljö- och energisystem vid Lunds universitet. Hemsida: https://portal.research.lu.se/portal/sv/persons/fredrik-petterssonloefstedt(6954c02a-03c3-40db-be88-2b225cca3f56).html
Emma Lund, fil dr, transportforskare på Trivector. Hemsida: https://www.researchgate.net/profile/Emma-Lund-2
Anders Roth, tekn lic i hållbar mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet. Hemsida: https://www.ivl.se/om-oss/kontakt/medarbetare/anders-roth.html - ”Vi måste genast sluta utvinna fossil energi”
Fridays for future, Greta Thunberg med flera (se punkt 1)
15 klimatforskare som jag saknar närmare uppgifter till
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.