Usla lägstalöner ger inte lägre arbetslöshet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-02-22
Slutreplik från Ali Esbati om låglönejobb
SLUTREPLIK. I sin replik till försvar för sänkta lägstalöner och statlig lönepolitik, upprör sig Fredrik Malm (L) över att jag var ofin att nämna också dem vars löner han omhuldar. Något behov av att "sänka trösklarna" till vd-jobben ser inte Malm. För de rika gäller tydligen en annan logik.
Att "de som i dag är högavlönade började med ett jobb med lägre lön" är förstås korrekt. Det gäller även de flesta som inte har vd-löner. Det är nämligen så arbetsmarknaden och löneavtalen ser ut. Unga och nyanlända har ofta lägre löner. Kostnaderna för arbetsgivare att anställa nyanlända är dessutom mindre med existerande subventioner än med Liberalernas förslag.
Frågan är alltså dels om personer med låga löner och osäkra påhugg ska ha ännu sämre villkor, dels om staten ska tvinga fram försämringen. Malms förslag innebär ett dubbelt ja.
Fundamentet i Malms argumentation är att det är "bättre att ha jobb med lite lägre lön, än inget jobb alls". Men detta fundament svävar fritt i fantasin. Samhällen med usla lägstalöner har inte lägre arbetslöshet. Statlig press för att skapa ökad fattigdom är motsatsen till ansvarsfull politik för integration och ekonomisk tillväxt. Den liberalism som återstår i (L) tycks handla om förhållandet till fakta.
Vänsterpartiet har bättre förslag. Sverige behöver investera i de jobb som verkligen behövs; jobben som lagar den välfärd och infrastruktur som Alliansen skadade genom att låta 140 miljarder försvinna huvudsakligen i fickorna på de mest välbärgade.
Ali Esbati
Arbetsmarknadspolitisk talesperson (V)