Därför är det svårt för flyktingar att få jobb

Debattörerna: Våra politiker ser ut att ha missat orsaken

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-12-05

Olika regeringars arbetsmarknadsinsatser har haft begränsad framgång när det gäller att få nyanlända i jobb. Vi ser en förklaring, skriver Anders Nilsson och Peter Håkansson.

DEBATT. SCB visade i veckan i en ny rapport att endast 55 procent av de som kom som flyktingar eller flyktinganhöriga till Sverige 1997–2001 förvärvsarbetade 15 år senare. SCB-rapporten, liksom många andra, visar att det är svårt för nyanlända att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Vi menar att detta delvis kan förklaras av den ökande nätverksrekrytering som vi kan observera på den svenska arbetsmarknaden. Det finns omfattande forskning som visar att rekrytering via kontakter och nätverk är det vanligaste och, för arbetsgivaren, det mest effektiva sättet att rekrytera ny personal.

Vår forskning visar att nätverksrekryteringen ökar över tid, men framförallt att den ökar i lågkonjunktur.

Det har länge varit känt att svagare grupper blivit extra drabbade i lågkonjunktur. Vid en lågkonjunktur ökar arbetslösheten ofta mer för ungdomar, lågutbildade och invandrare än för befolkningen i stort.

Den lågkonjunktur som drabbade världen 2008 var inget undantag. Sverige och de nordiska länderna drabbades visserligen i relativt begränsad omfattning av ökad arbetslöshet jämfört med många länder i södra Europa, men trots det drabbades ungdomar, lågutbildade och invandrare mer än andra.

Generellt brukar regeringar försöka motverka ökad arbetslöshet bland svagare grupper genom att införa olika typer av arbetsmarknadsinsatser, men resultaten är ofta begränsade.

En anledning till detta kan bero på att förståelsen varför de svagare grupperna drabbas hårdare har varit begränsad. Våra resulterat erbjuder en förklaring.

Om nätverksrekryteringen ökar i lågkonjunktur, kommer de som saknar bra kontakter att vara förlorare i dubbel bemärkelse. De har inte bara lättare att bli av med jobbet, då de har jobb som lättare kan bortrationaliseras. De har även svårare att bli återrekryterade om de har sämre kontaktnät.

Hur kan det då komma sig att nätverksrekryteringen ökar i lågkonjunktur? Huvudsakligen finns två förklaringar.

  • När arbetslösheten ökar, ökar även konkurrensen om jobben. Det betyder att det finns fler arbetslösa och färre vakanser och då gäller det för de arbetslösa att söka de få jobb som finns, vilket även innebär att arbetslösa söker jobb som de inte nödvändigtvis passar för. Arbetsgivarna behöver då bättre urvalsverktyg och nätverksrekrytering är billigt och effektivt.
  • Arbetsgivarna får fler ansökningar på varje vakans om dessa annonseras öppet, vilket även detta talar till nätverksrekryteringens fördel. Det går helt enkelt fortare att rekrytera via nätverk.

För en enskild arbetsgivare kan det således vara rationellt att använda nätverksrekrytering. För arbetsmarknaden totalt kan det dock vara ineffektivt.

  • Färre personer får möjlighet att söka jobbet, då endast de som finns i arbetsgivarens nätverk uppmärksammas. Det kan innebära att det inte är den mest lämpliga personen som får jobbet.
  • Om kontakter blir viktigare än utbildning, kan det leda till att människor jobbar på sina kontaktnät i stället för att utbilda sig, vilket i ett större perspektiv riskerar att sänka utbildningsnivån i samhället.

Den ökade nätverksrekryteringen kan observeras som en mer ineffektiv matchning på arbetsmarknaden, vilket gäller många länder och inte enbart Sverige. Ett sätt att mäta detta är jämföra lediga jobb i förhållande till arbetslösheten.

Det vi sett under det senaste decenniet är en ökande andel lediga jobb trots att arbetslösheten stigit och detta tyder på att matchningen på arbetsmarknaden inte fungerar.

Det gäller således att se upp med nätverksrekryteringen. I en kommande lågkonjunktur kommer troligen nätverksrekryteringen att öka och det kommer att påverka de grupper som har svagare nätverk, men det påverkar även effektiviteten i matchningen generellt.


Anders Nilsson, professor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet.
Peter Håkansson, lektor vid Institutionen för urbana studier, Malmö universitet.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.