Gärna SM i skola – men utan ett B-lag, Sabuni

MP: Vinstjakten måste bort om alla barn ska få samma chans

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-05-25

Sabuni vill lösa problemen i skolan med “SM i skolämnen” och belöna de mest framstående eleverna. I stället för att ge  lärare mer att göra borde hon angripa den vinstjakt som gör att vissa barn tvingas spela i B-laget, skriver Märta Stenevi och Annika Hirvonen.

DEBATT. Nyamko Sabuni vill att fler ungar ska kunna vinna SM-guld. Då bör hon angripa den vinstjakt som gör att vissa barn tvingas spela i B-laget, inte ge lärare mer att göra.

Att få en bra skolgång avgörs i dag allt mer av storleken på föräldrarnas plånbok eller var du bor. Så kan vi inte ha det. 

Liberalerna vill lösa problemet med “SM i skolämnen” och belöna de mest framstående eleverna. Enligt Sabuni finns det “för mycket Jante i svensk skola”.

Vi har förstås inga synpunkter på att elever deltar i skoltävlingar. SM-tävlingar finns redan i flera ämnen. Svenska matematikerförbundet har exempelvis arrangerat SM i matematik sedan 1961. Det är en bra ordning att civilsamhället och de skolor som vill ordnar tävlingar.

Det bör dock inte bli obligatoriskt för alla. Lärarna behöver fokusera på att undervisa och inte tvingas bli lekledare.

Om Liberalerna vill göra skillnad för svensk skola på riktigt, bör de adressera den vinstjakt som gjort att skillnaderna mellan skolor ökar.

Det går inte längre att ignorera det faktum att vinstdrivande friskolor driver på skolsegregationen genom att sortera ut de bästa eleverna från de barn som har det svårare.

Problemet i svensk skola är inte att vissa elever hålls tillbaka genom Jantelagen. Det är att många ungar inte får chansen överhuvudtaget. Ett SM kommer inte att hjälpa dem.

Miljöpartiet föreslår ett antal reformer för att skapa en mer jämlik skola, där alla barn får samma chans.

1. Stoppa vinstjakten

Inget annat land tillåter att skattemedel till våra barns utbildning delas ut i vinst. Skolan ska inte fungera efter marknadens principer utan med varje barns bästa i fokus.

Marknadslogiken driver på skolsegregationen och gör lärare till servicepersonal, föräldrar till kunder och barn till pengapåsar. Dessutom leder den till att små friskolor köps upp av koncernskolor och att små idéburna skolor får tufft att klara de ökande kraven på kontroll som marknadsskolan för med sig.

För en jämlik skola och verklig valfrihet måste vinstintresset bort ur skolekvationen.

Vi tror på mångfald och valfrihet. Eldsjälar som vill bedriva pedagogik på andra villkor än i den kommunala skolan ska uppmuntras till det.

Men den som driver skolverksamhet för att kunna börsnotera skolan gör det av helt fel anledningar.

Överskott ska gå till att stärka undervisningen och barnens framtid, inte försvinna ner i fickorna på riskkapitalister.

2. Reformera skolpengen 

Det är inte heller rimligt att skolpengen fördelas lika mellan privata och kommunala skolor. Friskolor ska inte överkompenseras för det skolpliktsuppdrag som bara kommuner har.

Skattemedlen ska fördelas rättvist och de kommunala huvudmännen som alltid ytterst har ansvaret för eleverna, måste få tillräckliga resurser för det.

3. Ett fritt och rättvist skolval

Idag förstärker skolvalet segregationen. Vi vill ha ett fritt och rättvist skolval för alla med ett gemensamt antagningssystem för skolan där ingen kan paxa plats på förhand. Alla barn måste ges samma chans att välja skola, oavsett föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå eller adress.

Om Liberalerna på allvar vill stärka skolan krävs satsningar på ökad jämlikhet.

Nyamko får gärna kämpa för ett “SM i skola”. Men hon borde börja med att tänka över den politik som har lett till att vissa barn tvingas spela i B-laget.


Märta Stenevi, språkrör (MP)
Annika Hirvonen, skolpolitisk talesperson (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.