Publicerad:

Säg som det är – ni vill inte ta emot barnen

Grekiska biståndsgrupper: Att Sveriges regering skyller på lagen håller inte

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

En kvinna flyr med sitt barn från branden i flyktinglägret Moria. Den svenska regeringen hävdar att de inte kan ta emot några flyktingar från lägret. Det är allvarligt att man gömmer sig bakom felaktiga påståenden för att undvika stå för de humanitära konsekvenserna av beslutet, skriver representanter från grekiska biståndsgrupper.
Foto: TT
En kvinna flyr med sitt barn från branden i flyktinglägret Moria. Den svenska regeringen hävdar att de inte kan ta emot några flyktingar från lägret. Det är allvarligt att man gömmer sig bakom felaktiga påståenden för att undvika stå för de humanitära konsekvenserna av beslutet, skriver representanter från grekiska biståndsgrupper.

DEBATT. Efter den katastrofala branden i flyktinglägret Moria förra veckan har utsattheten för de tiotusentals människor som sökt sig till Europa för en trygg plats blivit än värre. Flera länder ställer nu upp för att ta emot ett antal av dessa människor och akut bistå i denna humanitära kris.

Samtidigt hävdar den svenska regeringen helt felaktigt att de inte kan hjälpa till. Det är allvarligt att Sveriges regering gömmer sig bakom helt felaktiga påståenden för att undvika stå för de humanitära konsekvenserna av beslutet.

Såväl på de grekiska öarna som på fastlandet lever barn utan säker tillgång till vatten eller mat och utan möjlighet till god vård och behandling. Tusentals barn lever i hemlöshet och många barn vi möter vittnar om självmordsförsök, extrem utsatthet och fruktansvärda övergrepp.

Risken för exploatering och att bli utnyttjade av hänsynslösa människohandlare är stor och vi har nu ett akut behov av att ge dessa barn en tryggare omgivning och en rättssäker process för asyl eller familjeåterförening.

Nu har de barn som levt ensamma i Moria akut flyttats till fastlandet men denna åtgärd är långt ifrån en permanent lösning. Dessutom finns fortfarande ytterligare över 2 500 ensamkommande barn som lever helt utanför skyddssystemet i Grekland.

Den grekiska regeringen har tillsammans med EU-kommissionär Ylva Johansson återkommande vädjat till EU:s medlemsstater att ta emot barn som nu lever i en extrem utsatthet.

Den svenska regeringen använder nu dåligt konstruerade ursäkter i form av rättsliga hinder som stoppar Sverige från bidra. Dessa argument har inte bara motbevisats, det var uppenbarligen inte heller ett hinder tidigare när Sverige hade en mindre restriktiv invandringspolitik, som vid evakueringen från Makedonien 1999.

Det stämmer att den svenska grundlagen hindrar regeringen från att be Migrationsverket hämta dessa barn från Grekland enligt Dublinavtalet, men det står regeringen fritt att i en sådan här krissituation ta emot en grupp flyktingar utanför Dublinavtalet – precis som Tyskland, Portugal, Frankrike, Finland, Bulgarien, Irland, Belgien, Luxemburg, Slovenien, Litauen och Norge gjort.

Nu mer än någonsin behövs en europeisk samordning för skydd och stöd av ensamma barn inom EU. Ett gemensamt ansvar för att skydda dessa barn är enda sättet att skapa förutsättningar för en hållbar integration och familjeåterförening, Något som i slutändan är livsavgörande för dessa barn.

Står den svenska regeringen fast vid detta beslut undergräver det hela Sveriges utrikespolitiska ambition för samarbete, solidaritet och mänskliga rättigheter. Det får alla tidigare uttalanden om vikten av gemensamt ansvar inom EU att framstå som löjeväckande.

Frågan om Sverige ska vara med och solidariskt ge en tryggare plats för dessa barn som lever i en extrem utsatthet är inte en fråga om huruvida regering kan hjälpa till eller inte. Det är en fråga om regeringen vill hjälpa till.

Finns viljan så finns det inga lagar, konventioner eller förordningar som hindrar Stefan Löfven att höra av sig till kommissionär Ylva Johansson och premiärminister Kyriakos Mitsotakis och säga ”självklart ställer vi upp”.

Så låt oss nu ställa frågan: Vill regeringen bidra till att lösa den akuta humanitära kris som pågår här i Grekland och hjälpa några barn ur denna fruktansvärda situation eller vill regeringen helt enkelt inte hjälpa till? Det finns ingen annan fråga att svara på. Om det är den svenska regeringens politik att blunda för dessa barns lidande, då borde de åtminstone vara ärliga med det.


Yonous Muhammadi, Greek forum of Refugees. Child 10-pristagare 2020
Sofia Kouvelaki, The Home project Greece. Child 10-pristagare 2020
Nantina Tsekeri, Defence for children Greece. Child 10-pristagare 2020
Jacob Flärdh, generalsekreterare, Child 10


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: