Politiskt misslyckande att vi bränner olja för el

Energibolagets vd: Därför är vi skyldiga att starta oljekraftverket i Karlshamn

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-09-27

När Karlshamnsverket startas är det för att elen som produceras där behövs. Vi hade såklart hellre producerat fossilfri el. Men om det är ett misslyckande så är det ett misslyckande för energipolitiken, skriver Johan Svenningsson, vd för Uniper.

DEBATT. Just nu händer något på de europeiska elmarknaderna som har lett till att prisrekord slås på löpande band. Risken för att elen inte räcker till alla ökar i takt med att fossil elproduktion i Europa stängs ned.

Det är så klart positivt att fossil el fasas ut, men periodvis kan det få negativa konsekvenser för elförsörjningen. Fenomenet sprider sig som ringar på vattnet genom Europas länder, eftersom el- och energimarknaderna är så tätt sammankopplade.

Bristande tillgång på elproduktion är också orsaken till att Karlshamnsverket har varit i drift de senaste veckorna, och det i en omfattning som inte överträffats sedan 2010.

Uniper vill vara med och driva omställningen av energisystemet. Vi genomför stora investeringar i vätgas, fossilfria elektrobränslen och sol- och vindkraft för att nå vårt uttalade mål att vara fossilfria i hela vår europeiska kraftproduktion till 2035.

Det är självklart inte positivt att ett fossileldat kraftverk nu efterfrågas på elmarknaden. Men när Karlshamnsverket startas är det för att elen som produceras där behövs. Vi hade såklart hellre producerat fossilfri el. Men om det är ett misslyckande så är det ett misslyckande för energipolitiken.

I debatten har frågan ställts till Uniper varför vi använder Karlshamnsverket om det nu är så dåligt för klimatet. Skälet är egentligen enkelt.

Uniper är en del av marknaden och vi är skyldiga att erbjuda vår produktionsförmåga när behovet finns. Enligt EU:s konkurrenslagstiftning får medlemsländer inte begränsa exportflödena mellan de nationella elsystemen genom att undanhålla tillgänglig elproduktion.

Vi hade helst sett att vårt reservkraftverk inte hade behövts. Men det går inte att bortse ifrån att elförsörjningen var utmanad under veckorna när Karlshamnsverket kördes.

Sverige är i dag sammanlänkat med kontinenten med ett stort antal kablar för elexport och elimport. När Norge bygger en exportkabel till Storbritannien, öppnas plötsligt en möjlighet att sälja mer el till ett högre pris.

När Tyskland avvecklar planerbar kraftproduktion blir landet mer beroende av att kunna importera el från Sverige.

På så sätt påverkar även våra grannländers energipolitik tillgången på elproduktion och prisbild i Sverige.

Det är i grund och botten helt i sin ordning, och själva grunden till en fungerande elmarknad. Tanken är att ett högt elpris ska ge signalera till investerare att det finns en efterfrågan som de kan tillfredsställa genom att etablera mer elproduktion.

Dessvärre finns det väldigt många etableringshinder för ny elproduktion, vilket gör att det kan dröja länge innan en ny balans uppstår.

Långsiktigt är det självklart inte hållbart eller önskvärt att behålla oljeeldade kraftverk i elsystemet. Utsläppen av koldioxid ligger skyhögt över de fossilfria alternativen.

Utan Karlshamnsverket skulle dock risken för obalanser i elsystemet vara oacceptabelt höga. När annan elproduktion inte räcker till, är Karlshamnsverket den sista livlinan för hela kraftsystemet.

Det är också av det skälet som Svenska Kraftnät upphandlat Karlhamnsverket att utgöra del av effektreserven mellan 16 november till 15 mars varje år ända fram till 2025.

Tiden att ställa om är knapp och som energibolag är vi en viktig bärare av omställningen. Men vi kan inte göra denna nödvändiga resa utan en tydlig och målinriktad europeisk energipolitik.

Mycket görs nu på den politiska nivån men det måste gå snabbare. Politiken har ett tydligt ansvar att skapa förutsättningar för investeringar och marknadsmodeller.

Det handlar om att stimulera all fossilfri produktion inklusive planerbar produktion, om att säkra el-överföringen i hela Sverige, och att modernisera tillståndsprocesser så att de är förutsägbara och effektiva.

Detta är tre viktiga reformområden som både nuvarande och kommande regeringar behöver arbeta med.

För att elen ska kunna fortsätta vara en nyckel till omställningen måste Sverige bygga ut elproduktionen kraftfullt – vi pratar om en fördubbling, och göra det på ett sätt som både är fossilfritt, stabilt och skapar konkurrenskraft.

Det är en utmaning som vi välkomnar och som vi vill medverka i. Men det måste lösas med gemensamma krafter där politiken skapar förutsättningarna.


Johan Svenningsson, vd, Uniper Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.