Yrkesprogrammen är på väg att dö bort
Ny rapport: Utbildningarna inte lönsamma för dagens marknadsskola
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-01-12
DEBATT. I januari är det dags för landets alla niondeklassare att söka till gymnasiet. I brevlådan ligger färgglada broschyrer, och när skolan börjar igen på måndag kommer kön att vara lång utanför studie- och yrkesvägledarens rum.
Det är ett stort, kanske livsavgörande val för de enskilda eleverna. Men 15-åringarnas val har också stora konsekvenser för samhället som helhet.
En av Sveriges största utmaningar just nu är kompetensbristen. Det handlar inte bara om brist på högskoleutbildad kompetens, utan också om brist på den typen av yrkeskunskaper som lärs ut på gymnasieskolans yrkesprogram.
Det gäller kompetens inom besöks- och turistnäringen, som kockar och restaurangpersonal, och personal till välfärden, som barnskötare, fritidsledare och undersköterskor. Det gäller byggnadsarbetare, och inte minst industriarbetare.
Nyindustrialiseringen i norr har skapat en boom, och industrin skriker efter arbetskraft. Ändå minskar andelen elever som söker till och antas till gymnasiets industritekniska program.
Mellan förra läsåret och läsåret 2021/22 minskade antalet elever som antogs till industriprogrammet med 200 elever eller 13 procent – på ett enda år.
En anledning till att industriprogrammet och andra yrkesprogram krymper är att samhället har förlorat kontrollen över gymnasieskolan.
Att investera i dyra yrkesprogram går inte ihop med de dominerande koncernskolornas lönsamhetskrav.
Yrkesprogram som industriprogrammet kräver verkstäder, maskiner, hallar, och yrkeskunniga lärare och är hett efterfrågade på arbetsmarknaden just nu.
De få koncernskolor som trots allt driver industriprogram, väljer nästan uteslutande att erbjuda det billigare lärlingsprogrammet framför det traditionella industriprogrammet med yrkesundervisning på plats.
Snart går en tredjedel av alla gymnasieelever i en friskola (i dag är andelen 29 procent).
En ny rapport av Arena Idé visar att bara sju procent av dem som antogs till det traditionella industriprogrammet antogs till en friskola.
Industriprogrammet går alltså inte att driva med tillräcklig vinst för att vara attraktivt för friskolor med avkastningskrav. Det är mer lönsamt för aktiebolagsskolor att locka 15-åringar med Ipads och skolmat på snabbmatsrestaurang till billiga, teoretiska program.
Dagens marknadsskola gynnar aktörer som så billigt som möjligt kan tillgodose 15-åringars preferenser.
Samtidigt misslyckas marknadsskolan med att möta resten av samhällets behov, och tar inte hänsyn till behov av kompetent arbetskraft hos varken kommuner och regioner eller det lokala och nationella näringslivet.
Om inget görs kommer yrkesprogrammen att dö. Det vore förödande för Sverige som industrination.
Peter Vigren, rapportförfattare, är utbildad gymnasielärare i engelska och historia och sedan 2014 ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Umeå kommun.
Lisa Pelling, statsvetare och chef för tankesmedjan Arena Idé
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.