Så går det när skolan får vara en marknad
Rektor: Elever väljs bort för att skydda skolans varumärke
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-06-30 | Publicerad 2020-06-26
DEBATT. Jag skrev några tweets den 8 juni om att jag blivit uppringd av rektorer på fristående skolor som efterfrågar referenser på elever som går på min skola inför skolbyte. Det har hänt vid tre tillfällen de senaste fem åren.
Efter att jag skrivit om detta så har flera rektorer och lärare hört av sig och bekräftat att de har samma erfarenhet. Det handlar inte endast om att rektorer på fristående skolor efterfrågar information, det framgår av kommentarerna att det även sker på kommunala skolor.
Rektorer som ringer vill veta om eleven i fråga behöver extra stöd eller är resurskrävande i någon mening.
Mina tweets har fått stor uppmärksamhet i media, bland annat i Aftonbladet.
Det är viktigt att diskussionen inte stannar vid referenstagning. Såväl politiker som lärare och rektorer har reagerat med ilska efter att jag belyst detta. Jag har den senaste veckan pratat med många som uttryckt att ”nu räcker det”.
Det grundläggande problemet är att skolan är marknadsutsatt, vilket betyder att både kommunala och fristående skolor slåss om samma elever på skolmarknaden. Exemplet med referenstagning som jag gav i mina tweets är endast ett symptom på skolans största problem, nämligen marknadsstyrningen.
När vi tillåter att skolan är en marknad så accepterar vi samtidigt en osund relation mellan skola och elev/vårdnadshavare.
Sverige är ett av få länder, kanske det enda i världen där det är tillåtet att plocka ut obegränsat med vinst på skattsedeln. Det stora problemet är de koncerndrivna aktiebolagsskolorna som värnar sin vinstmarginal och får de resurskrävande elever riskerar det att försämra vinstmarginalen.
Ytterligare en aspekt är att skolans rykte och varumärke kan försämras med resurskrävande elever. Såväl kommunala som fristående skolor vill undvika att skolan ska uppfattas som stökig.
Vi vet sedan en lång tid tillbaka att fristående skolor har ett mindre resurskrävande elevunderlag än vad kommunala skolor har. Med det menar jag att fristående skolor har färre elever med utländsk bakgrund samt fler föräldrar med eftergymnasial utbildning. Att sorteringen av elever sker så öppet visar bara på hur stort problemet är.
Ett stort problem är skolvalet som ger segregerande konsekvenser. En åtgärd som skulle mildra problemet med sorteringen av elever är de förslag som Björn Åstrand lägger fram i utredningen om en mer likvärdig skola.
Med utredningens förslag kommer skolvalet att ske vid samma tidpunkt och utifrån samma premisser för alla elever. Skolvalet kommer administreras av skolvalet om utredningens förslag blir verklighet. Det kommer innebära att alla skolor är sökbara för alla elever och vid samma tidpunkt och då skulle incitamenten att begära referenser på elever att minska.
Med utredningens förslag blir skolvalet mer likvärdigt och rättssäkert. Med dessa förslag kommer vårdnadshavarna att välja skola åt sina barn, inte som det är i dag där skolor delvis väljer sina elever. Att reformera skolvalet är en åtgärd som skulle minska problemet med sortering av elever en aning, men det är inte en lösning på problemet med marknadsstyrningen.
För att få ett slut på referenstagningen av elever måste vi få bort incitamenten att agera på detta sätt. Det kan vi bara göra genom att reformera skolans styrning i grunden och det är något som alla kan alla bidra till genom att driva opinion i frågan.
Linnea Lindquist, rektor
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.