Rösta för bistånd – behövs mer än nånsin
Debattörerna: M och SD vill se stor minskning
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-07-24
DEBATT. Biståndet har seglat upp som en valfråga för första gången på väldigt länge, eftersom flera partier är villiga att dra ner kraftigt på Sveriges stöd till andra länder. Men stödet behövs mer än någonsin.
Somrar med torka och bevattningsförbud – eller med skyfall och översvämningar – är en bitter försmak av hur den globala uppvärmningen kommer påverka Sverige.
I ett globalt perspektiv är vi dock lindrigt drabbade.
Under vårens extrema hetta i Indien och Pakistan med temperaturer som närmade sig 50 grader prövades gränserna för vad den mänskliga kroppen kan uthärda.
På Afrikas horn råder den svåraste torkan på decennier med akut matbrist som följd.
Det varmare klimatet riskerar också att orsaka eller förvärra konflikter, vilket i sin tur leder till att ännu fler än dagens 100 miljoner människor tvingas på flykt.
Putins anfallskrig i Ukraina har kommit att överskugga både klimatkrisen, pandemin och andra konflikter.
Kriget bidrar samtidigt till matkrisen i bland annat Nordafrika och Mellanöstern, när Ukrainas stora spannmålslager inte kunnat skeppas ut ur hamnarna.
Kriget är en brutal påminnelse om hur beroende vi är av utvecklingen i omvärlden.
Den första reaktionen har varit att öka försvaret och ingå i en försvarsallians. Men ett aldrig så starkt försvar kan inte rädda oss från alla de hot som plågar vår värld, och som undergräver trygghet och utveckling även i Sverige.
Biståndet är förmodligen det viktigaste verktyget i Sveriges arbete för en mer rättvis, demokratisk och hållbar värld. Beslutet att en hundradel av Sveriges välstånd ska gå till bistånd är ett långsiktigt uttryck för vår solidaritet, men också ett bidrag till en långsiktig säkerhet, utveckling och välfärd även i Sverige.
Sveriges bistånd har länge haft ett stort stöd bland befolkningen, och bärs av människors ideella engagemang.
Inte minst trosbaserade organisationer har under lång tid lagt grunden till svenskarnas kunskap och engagemang för människor i andra delar av världen.
För oss är omsorgen om vår nästa, oavsett var hon lever, ett sätt att delta i Guds omsorg om hela världen.
I riksdagen har det länge funnits en bred enighet bakom löftet om att ge en procent av BNI i bistånd.
Men inför årets val är läget helt annorlunda. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill se en kraftigt sänkt biståndsbudget.
Och regeringen har under våren dragit i handbromsen för det långsiktiga utvecklingsbiståndet genom att frysa utbetalningarna av nio miljarder, vilket har lett till dramatiska nedskärningar i stödet till bland annat klimat- och jämställdhetsarbete.
Även om frysningarna delvis har lyfts, minskar stödet till människor som kämpar för sin försörjning, för miljö, demokrati och mänskliga rättigheter.
Oavsett vad internationella redovisningsregler säger så kvarstår faktum: flyktingmottagande är viktigt och bra, men det är både kortsiktigt och oklokt att finansiera det med medel som ska gå till att minska fattigdomen i världen.
I skarpa lägen prövas de vackra honnörsorden.
Allt fler röster höjs för att vi i Sverige först och främst ska se till oss själva, även om det innebär att det blir svårare för dem som lever i fattigdom i andra delar av världen.
Man påstår att klimatförändringarna inte är vår sak att lösa och att våra utmaningar kan hanteras utan att se till situationen i vår omvärld.
Men till dig som inte håller med om det – till dig som ser Sveriges stora möjligheter att minska lidande och stärka krafter som verkar för positiva förändringar, och som anser att inga gränser i världen kan skydda oss mot konflikter, pandemier och klimatförändringar – till dig har vi en uppmaning.
Ta reda på vad ditt parti vill med biståndet, ställ frågor till de politiker du möter – och bidra till att Sveriges löfte om att en hundradel av vår välfärd går till omvärlden ligger kvar efter valet den 11 september.
Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan
Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia
Niclas Lindgren, direktor PMU
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.