Är Kubas diktatur okej igen, Jonas Sjöstedt?

Debattören: Än i dag har Vänsterpartiet inte klippt banden med totalitära regimer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-07-11

Fredrik Malm (L) ställer sig frågandes om Vänsterpartiet är demokratiskt trovärdigt.

DEBATT. Det finns få utrikespolitiska frågor i Sverige där konflikten mellan demokrati och diktatur blir så tydlig som i fallet Kuba. Sedan snart 60 år är Kuba en kommunistisk enpartistat. Yttrandefriheten är strypt, kritiker fängslas och demokratiska partier och fria fackföreningar är bannlysta.

Förtrycket och det planekonomiska systemet har drivit över en miljon kubaner att lämna landet. När det var som värst byggde människor flottar och paddlade över sundet till Florida.

Jag har själv vid flera tillfällen besökt Kuba för att hjälpa den hårt trängda demokratirörelsen. Många dissidenter jag träffade lever idag i exil på grund av övervakningen och trakasserier från myndigheterna.

I Sverige har det länge förts en hård debatt om Kuba, främst mellan liberaler och kommunister. Under många år upprätthöll också Vänsterpartiet nära band till regimen i Havanna och gav sitt helhjärtade stöd till diktaturen.

Med tiden blev kritiken allt mer besvärlig för Vänsterpartiet. Dåvarande partiordföranden Lars Ohly valde att lämna Svensk-kubanska föreningen, som är den kubanska diktaturens lobbygrupp i Sverige. Vänsterpartiet har därefter medgett, om än motvilligt, att det pågår övergrepp mot de mänskliga rättigheterna på Kuba.

Men nu tycks vurmen för regimen i Havanna vara på väg tillbaka. I januari hölls ett stödmöte i Stockholm för den kubanska diktaturen.

Döm om min förvåning när jag såg ett foto från sammankomsten. I salen hängde en stor plastbanderoll för mötet, med Vänsterpartiets partisymbol sida vid sida med symbolen för Svensk-kubanska föreningen.

Av allt att döma var vänsterpartiet återigen arrangör för ett möte som hyllar en totalitär kommunistisk diktatur, och dessutom tillsammans med samma organisation som Lars Ohly tidigare kände sig tvungen att lämna.

Det är minst sagt förvånande att Vänsterpartiet ännu i dag inte har klippt banden till totalitära regimer. Det väcker frågor om partiet kan betraktas som demokratiskt trovärdigt.

Svensk-kubanska föreningen är en blint lojal lobbygrupp för den kubanska regimen. I dess stadgar står att föreningens mål är att stödja ”den socialistiska revolutionen” på Kuba, vilket är synonymt med att ställa sig bakom den kubanska statsledningen. I stort sett all verksamhet föreningen bedriver syftar till att försvara den rådande ordningen på Kuba.

Bland Svensk-kubanska föreningens kontaktpersoner finns också en rad aktiva vänsterpartister, även personer som kandiderar för partiet i höstens val. De söker väljarnas förtroende i Sverige, men organiserar sig samtidigt för att den kubanska befolkningen ska förvägras samma rätt.

Relationerna mellan Vänsterpartiet och Svensk-kubanska föreningen är förvånansvärt vänskapliga. Till exempel är Vänsterpartiet huvudman för Kvarnby Folkhögskola som skickade en officiell hälsning till Svensk-Kubanska föreningens senaste årsmöte.

Listan kan göras längre över hur Vänsterpartiet fortfarande inte har gjort upp med partiets förflutna.

Jonas Sjöstedt måste klargöra på vilket sätt detta samarbete med den kubanska regimens stödtrupper är förenligt med partiets nuvarande politiska och ideologiska uppfattningar.


Fredrik Malm, riksdagsledamot Liberalerna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.