Yoga är religion – det måste utövarna få veta
Debattören: Det är dags att införa en andlig varudeklaration
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-02-07
DEBATT. Många centrala andliga begrepp tas i dag ut ur sitt sammanhang och presenteras som neutrala, sekulära eller beskrivs i psykologiska och filosofiska termer.
Därför är det hög tid att införa ”andlig varudeklaration” för olika metoder som tillämpas i sjukvård, omsorg och i skolor så att föräldrar, barn, och brukare kan göra ett aktivt val.
Det är viktigt att alla får möjlighet att utifrån fakta säga ja eller nej till den föreslagna meditationsmetoden eller begära ett alternativ som stämmer överens med den egna livsfilosofin, världsåskådningen eller andligheten.
Jag har genom vårt missionsarbete varit verksam i Indien i över 30 år, studerat österländsk andlighet och religion i mer än fem år.
Mot den bakgrunden kan jag med full övertygelse hävda att mindfulness och yoga inte bör rekommenderas utan att man synliggör dess koppling till hinduism och buddhism.
2012 började jag studera barnyogautbildningar och blev då medveten om att dessa introducerade barnen i sanskritterminologi, yogafilosofi, yogasutra, karma, tantra, chakrasystemet samt mantra, mudras, kundalini, atman och brahman.
Det jag då tyckte var speciellt anmärkningsvärt var att tvååringar skulle introduceras i yogafilosofi och skriften Yoga Sutra. På senare tid har de blivit mera försiktiga i sina offentliga presentationer.
De flesta vet att både buddhismen och hinduismen beskriver hur man genom yogans åtta armar och genom buddhismens åttafaldiga väg når fram till målet. Frigörelse från återfödelse.
Slutmålet är att nå upplysning och enhet med alltet; förening med världssjälen (”brahman”), och utslocknande (”nirvana”).
Både buddismen och hinduismen vilar på bestämda andliga, filosofiska och konfessionella fundament, där sanningar, läror, moral och meditation är centrala begrepp.
Jon Kabat-Zinn, professor och buddhist, grundare av mindfulness (MBSR), lyfte ut meditationstekniken ur sitt andliga sammanhang. Presenterade den som sekulär, samtidigt som han önskade att integrera buddhismen med västerländsk medicin.
I sin bok ”Mindfulness i vardagen”, skriver doktor Ola Schenström, grundare av Mindfulnesscenter, hur buddhistiskt tänkande är integrerat i mindfulness.
Han skriver: ”med hjälp av medveten närvaro, mindfulness, medvetandegörs och påverkas de övriga sju delarna. Mindfulness är därför en central del i den åttafaldiga vägen”.
Åsa Nilsonne, professor i vid Karolinska institutet, skriver i sin bok ”Vem är det som bestämmer i ditt liv”: ”Det har varit en stor glädje att kunna anknyta till tiden genom de tio senaste årens arbete med dialektisk beteendeterapi (DBT), där zenbuddhistiska principer ligger till grund för i stort sett alla terapeutiska interventioner”.
Det skulle nog uppstå en proteststorm, om man ur islam, judendomen eller kristendomen lyfte ut centrala begrepp och presenterade dem som neutrala och sekulära metoder för att hantera stress, få bättre koncentration och psykisk hälsa.
I en mångkulturell värld är det viktigt att många uttryck för andlighet får existera tillsammans, men inte att någon av dem, på otydliga grunder, skulle få företräde framför en annan.
Att hjälpa människor till god hälsa och ge barn möjlighet att få hjälp med koncentrationssvårigheter tycker jag är mycket bra, men det måste ske med större ödmjukhet i förhållandet till andra typer av andlighet och livssyn.
En andlig varudeklaration behöver innehålla följande:
Kunskap/information om behandlingars/meditationsmetoders andliga ursprung, hur metoden tillämpas och vilken världsåskådning, människosyn och inställning till livet som metoden representerar.
Linda Bergling, författare och diakonutbildad. Grundade 1986 församlingen Arken i Kungsängen, tillsammans med sin make, den tidigare prästen Gunnar Bergling, där hon nu är pastor och bibellärare
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.