Vården blir inte bättre utan mer av forskning
Debattörerna: Så kan nya regeringen öka hälsan i Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-09-15
DEBATT. Sverige står inför stora hälsoutmaningar, men det finns förslag till lösningar och en bred enighet om förslagen.
Den kommande regeringen har alltså goda förutsättningar att genomföra nödvändiga åtgärder som möter utmaningarna och därmed ökar hälsa och välstånd i Sverige.
Inför valet var sjukvården väljarnas viktigaste fråga. Vården utgör en stor och ökande kostnad i statsbudgeten. Samtidigt har vi utmaningar som drabbar patienterna direkt som ojämlik vård, köer och vårdskador.
Över 100 000 patienter drabbas varje år av vårdskador vilket innebär kostnader på cirka 8 miljarder kronor per år enbart för de extra vårddagar skadorna medför.
Fler anställda i vården och en bättre arbetsmiljö lyfts ofta fram som lösningen. Vi håller med om att det är grundläggande faktorer, men för att möta hälsoutmaningarna krävs också stark medicinsk forskning och snabbare implementering av ny kunskap.
Vårdpersonalen måste få bättre möjlighet att dra nytta av forskning och utveckling så att de kan ställa säkrare diagnoser och erbjuda effektivare behandling.
Det är därför mycket oroande att anslagen till medicinsk forskning minskar.
En ny lägesrapport visar att statliga budgetanslag för forskning och utveckling inom medicin och hälsa uppgick till 0,18 procent av BNP år 2020. Baserat på preliminär statistik från SCB beräknas anslagen minska till 0,17 procent år 2021 och till 0,16 procent år 2022, vilket inte ens motsvarar 2 öre per vårdkrona.
Söndagens valresultat visar att vi kan få en minoritetsregering även denna mandatperiod. Men, politiska åtgärder för att möta hälsoutmaningarna är för viktiga för att hindras av politisk oenighet.
Före valet genomförde vi en partienkät om ambitioner för medicinsk forskning, företagande och vård. Utifrån svaren finns det flera förslag som en regering bör kunna genomföra i samförstånd med oppositionen. Tre exempel:
- Öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning. För att patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och för att Sverige ska behålla och utveckla kompetens behöver medicinsk forskning för hälsa bli en högre nationell prioritet.
Givet att sex av sju partier vill prioritera medicinsk forskning för hälsa i statsbudgeten bör det gå att i närtid ta ett blocköverskridande beslut om en långsiktig ökning. Vi anser att investeringarna på sikt bör öka till att motsvara 4 öre per vårdkrona. - Satsa på forskning inom hälso-och sjukvård. Forskning bör vara en integrerad del av vården där kunniga, engagerade patienter bör ses som en betydelsefull tillgång.
Ett första steg är att ge precisionshälsa en långsiktig, icke projektbaserad statlig finansiering och att etablera finansieringsmodeller för förebyggande hälsoarbete inom hälso- och sjukvården. Samtliga partier ställer sig bakom förslagen. - Möjliggör delning av hälsodata. Tillgång till hälsodata är en grundläggande och avgörande förutsättning för att förebygga, diagnostisera och behandla.
Det behövs en nationell handlingsplan för integritetssäker lagring, insamling, delning och användning av hälso- och vårddata, samt långsiktiga resurser för utförandet av planen. Samtliga partier vill prioritera åtgärder som gör det möjligt att integritetssäkert dela hälsodata.
Sverige står inför stora hälsoutmaningar och nu krävs politisk handlingskraft.
Vi uppmanar kommande regering att snarast gå vidare med förslag som det finns en bred politisk enighet kring. Det är nödvändigt för att möta utmaningarna och därmed öka hälsa och välstånd i Sverige.
Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare, Forska!Sverige
Lena Gustafsson, ordförande, Forska!Sverige, professor emerita, Umeå universitet
Stefan Jacobson, vice ordförande, Forska!Sverige, professor, Karolinska Institutet
Tobias Alfvén, docent och barnläkare, ordförande, Svenska läkaresällskapet
Anders Blanck, vd, LIF – de forskande läkemedelsföretagen
Anders Åkesson, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung
Ann-Marie Wennberg, professor och sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Erik Renström, rektor, Lunds universitet
Göran Larsson, forsknings-, utbildnings- och innovationschef, Region Västerbotten
Jan-Ingvar Jönsson, rektor, Linköpings universitet
Johan Schnürer, rektor, Örebro universitet
Karin Neuhaus, generalsekreterare, Astma- och allergiförbundet
Katrine Riklund, professor, överläkare och prorektor, Umeå universitet
Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-lungfonden
Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuroförbundet
Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet
Malin Parkler, vd, Pfizer Sverige
Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer
Mats G Karlsson, forsknings- och utbildningschef, Region Örebro län
Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska Institutet
Robert Kronqvist, vd, Apotekarsocieteten
Sofia Rydgren Stale, ordförande, Sveriges läkarförbund
Thomas Magnusson, ordförande, Diabetes Sverige
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.