Skyttedals mål: Stoppa skydd för gigarbetare
Debattörerna: Gigekonomin hotar alla oss som arbetar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-02-01
DEBATT. I Europaparlamentet har man under det senaste året förberett lagstiftning för att reglera gigekonomin.
Trots att initiativet kommer från vänster har enigheten varit överraskande bred, och såväl vänster- som högerledamöter har ställt sig positiva till det.
Direktivet skulle innebära stora förbättringar i arbetssituationen för de uppskattningsvis 28 miljoner människor som arbetar inom plattformsekonomin i Europa. Bland förslagen i direktivet finns rätt till anställning, ökad transparens kring de algoritmer som styr arbetet och rätt att organisera sig fackligt och erkännas som förhandlingsparter.
Tycka vad man vill om EU-lagstiftning, men direktivet om plattformsarbete är utan tvekan ett progressivt initiativ, som skulle innebära ett stärkt skydd för arbetares rättigheter.
EU-parlamentets vänstergrupp har i samråd med gigarbetare från hela Europa arbetat i flera år för att reglera branschen, och under de senaste åren har man lyckats mobilisera ett överraskande brett stöd för idéerna.
Men inte alla är lika vänligt inställda till initiativet. Den svenska EU-parlamentarikern Sara Skyttedal (KD) har efter en underskriftskampanj riktad främst till konservativa ledamöter fått till stånd en ny omröstning om direktivet.
Syftet är att sedan få bort direktivets mest centrala del – nämligen den så kallade anställningspresumtionen.
Anställningspresumtionen innebär att utgångspunkten på arbetsmarknaden ska vara att de som uppenbart arbetar för ett företag räknas som anställda, till dess att motsatsen bevisas av arbetsgivaren.
Syftet är att hindra gigföretagens systematiska klassificering av arbetare som egenanställda – en felklassificering som innebär att företagen kan slippa undan grundläggande arbetsgivaransvar.
Skyttedal menar att direktivet innebär en risk att ”riktiga egenföretagare” klassas som anställda. Detta ger en skev bild av hur riskerna är fördelade inom gigekonomin.
Det är just riskförskjutning som förklarar varför gigföretagen vill undvika arbetsgivaransvar genom att hävda att de som arbetar för dem är egenanställda eller egenföretagare. På så vis slipper de undan onödiga kostnader för såväl arbetsredskap som socialförsäkringar.
Samtidigt får de som arbetar hantera stigande kostnader och oförutsedda utgifter – det vill säga, bära de ekonomiska risker som i vanliga fall ligger på arbetsgivaren.
Gigföretagen styr arbetet och fördelar arbetsuppgifter. De samlar in stora mängder av personlig data, övervakar arbetsprestationer och kontrollerar vilka som får tillgång till plattformen.
Om detta inte är nog för att klassificera plattformsföretagen som arbetsgivare, skickar det signaler till företag både inom och utanför gigekonomin att digital styrning av arbetet inte kommer med några förpliktelser i form av arbetsgivaransvar.
Det kommer att få plattformsmodellen att framstå som attraktiv för allt fler arbetsgivare, och vi riskerar att gigmodellen sprider sig till fler branscher.
I förlängningen innebär nämligen framväxten av gigekonomin ett hot mot alla oss som arbetar. Redan nu finns tecken på att företag utanför gigekonomin anammar gigföretagens sätt att organisera arbete.
Plattformsdirektivet är ett försök att begränsa och bromsa gigifieringen av arbetsmarknaden, och visar på en politisk initiativkraft som hittills lyst med sin frånvaro i Sverige – en frånvaro som gett gigbolagen fritt spelrum att kringgå de normer och regler som styr den svenska arbetsmarknaden.
Därför uppmanar vi samtliga svenska EU-parlamentariker som vill stoppa gigbolagens framfart att rösta nej till Skyttedals förslag vid omröstningen i EU-parlamentet i morgon.
Jacob Lundberg, Gigwatch
Ella Petrini, Gigwatch
Omid Sakhdari, ordförande Taxiunionen
Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson Vänsterpartiet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.