Fas 3 avskaffas – men inte egentligen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-08-26
Timbro: Nya låtsasjobb i offentlig sektor löser inga problem
DEBATT. Fas 3 avskaffas, meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i tisdags. Därmed fullföljer vänsterpartierna sin kritik mot alliansregeringens utskällda arbetsmarknadsåtgärd. Och gärna det, Fas 3 har egentligen aldrig haft några varma vänner. Lika lite som alla de S-märkta pysselsättningsåtgärder som fanns dessförinnan.
Sanningen är dock att de här åtgärderna egentligen aldrig avskaffas, de döps bara om. Fas 3, Plusjobb, OTA (Offentlig Tillfällig Anställning) API (Arbetsplatsintroduktion), ALU (Arbetslivsutveckling), PRAO och PRYO – uppenbarligen har även okära barn många namn.
Därmed återstår frågan: vad kommer efter Fas 3? Ylva Johansson flaggar nu för så kallade extrajobb, betalda av staten, med 75 procents arbetstid. Som exempel på var dessa extrajobb ska placeras nämner hon vården. Detta borde nu inte förvåna någon. Närhelst det ska skapas låtsasjobb så är det för det mesta skolor, förskolor, äldreboenden och sjukhus som förväntas administrera dem.
Av någon anledning tycks många politiker tro att lärare, förskollärare, undersköterskor och vårdbiträden även har tid att agera arbetslivscoacher.
Vi ställer, med rätta, krav på den offentliga sektorn. Vi vill alla att den ska vara effektiv, kompetent och prisvärd. Samtidigt förväntas den fungera som arbetsmarknadspolitisk snuttefilt. Regeringens förra idé, den om ”traineejobben”, byggde på exakt samma tanke och mötte välförtjänt kritik från både Lärarförbundet och Vårdförbundet. Nu laddar Ylva Johansson om på nytt, i hopp om att ingen ska märka att den begagnade bilen bara har lackats om på nytt.
Dessutom visar en färsk metastudie av 200 tidigare studier av arbetsmarknadsåtgärder i offentlig sektor att det inte fungerar. Det regeringen kallar extrajobb har enligt forskningen inga eller rent av negativa effekter på deltagarnas jobbchanser. Vi vet i dagsläget inte hur mycket pengar regeringen tänker sprätta iväg på detta, men det rör sig om miljardbelopp.
Detta är det verkliga ”avskaffandet” av Fas 3: stora summor spenderas till ingen nytta, och arbetarna på välfärdens fabriksgolv får ännu fler arbetsuppgifter. Den offentliga sektorn distraheras ytterligare från sin kärnuppgift: att tillhandahålla de välfärdstjänster vi alla betalar via skattsedeln.
Under tiden cementeras det gamla problemet, nämligen att stora grupper på arbetsmarknaden har svårt att få de jobb som finns eftersom de saknar de färdigheter (lämplig utbildning, svenskkunskaper, erfarenhet) som jobben kräver. Skatter, avgifter och avtal skrivna för arbetsmarknadens insiders gör att det inte längre finns någon vit arbetsmarknad för unga, lågutbildade eller nyanlända.
Dessutom är regeringen fast besluten att förvärra den omständigheten. De nya låtsasjobben inom den offentliga sektorn bekostas med höjda skatter för unga, för företag inom hemservicebranschen, för bilberoende människor utanför städerna. Dessutom kräver de av Sveriges välfärdsarbetare, som redan idag har svårt att hinna med våra barn och äldre, att de ska valla och coacha långtidsarbetslösa. Det är inte ett rimligt krav. Det är att skicka notan för våra strukturella arbetsmarknadsproblem till alla som arbetar inom vården, skolan och omsorgen.
Det hjälper inte de arbetslösa och det gynnar varken välfärden eller de som arbetar inom den. Ylva Johansson kan låtsas avskaffa Fas 3 hur mycket hon vill, men hon har inte lagt två strån i kors för att lösa det faktiska problemet.
Programansvarig Välfärd, Timbro