Kravlöst rot och rut göder brottsligheten

Ministrarna: Vi ska göra det svårare för företag att fuska

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-06-20

Vi tillsätter nu en utredning om hårdare krav och ökad möjlighet att stoppa oseriösa företag från att dra nytta av våra skattefinansierade rut- och rotsystem, skriver Mikael Damberg och Johan Danielsson.

DEBATT. Det växande fusket och brottsligheten på arbetsmarknaden hotar allas vår trygghet. Denna samhällsskadliga utveckling drabbar både arbetare och schyssta företag.

Därför tillsätter vi nu en utredning om hårdare krav och ökad möjlighet att stoppa oseriösa företag från att dra nytta av våra skattefinansierade rut- och rotsystem.

Den växande arbetslivskriminaliteten är ett allvarligt samhällsproblem. Det handlar om brottslighet och regelöverträdelser som innebär att människor utnyttjas och far illa på arbetsmarknaden. Det leder också till att seriösa företagare konkurreras ut av fuskare och kriminella.

Ett av målen med rut- och rotavdragen när de infördes var att minska svartarbete. I dag möts vi dock av allt fler vittnesmål om att arbetslivskriminaliteten hittar nya vägar. Det är oacceptabelt.

Bakom hemmets grindar arbetar företag som satt ett allt grövre utnyttjande av människor i system: löner på slavliknande nivåer, obetalda skatter, undangömda arbetsplatsolyckor och rangliga byggställningar.

Fusk och brottslighet i arbetslivet drabbar inte bara de som utnyttjas utan också seriösa företag i bland annat städ- och byggsektorn som sköter sig, betalar svenska löner enligt kollektivavtal, men som riskerar att konkurreras ut av de företag som fuskar.

Kampen mot arbetslivskriminaliteten måste växlas upp och ett led i detta är att säkerställa att våra skattepengar inte kan gå till fuskare och kriminella.

I år beräknas rut- och rotavdragen kosta över 20 miljarder kronor – lika mycket som försvarets budget för inköp av materiel och anläggningar.

I dag ställer staten krav på att företag som vill erbjuda skattesubventionerade rut- och rottjänster har F-skattsedel och har anmält ett bankkonto till Skatteverket.

För oss är det tydligt att vi måste ta nästa steg. Därför kommer regeringen nu undersöka hur vi kan ställa hårdare krav inom rut- och rotsystemet och undersöka om det är möjligt utesluta de företag som missköter sig. I det sammanhanget bör frågan om krav på kollektivavtal undersökas.

Skattesubventioner måste följas av tydliga krav på att företag sköter sig och rut- och rot-systemet ska inte vara något undantag.

Fack och arbetsgivareorganisationer har ett gemensamt intresse av att förhindra osund konkurrens och svenska kollektivavtal spelar en viktig roll i kampen mot arbetslivskriminaliteten.

Där det finns kollektivavtal kan facken stämma de företag som fuskar med löner och ju fler företag som tecknar kollektivavtal desto större blir möjligheten att konkurrera med effektivitet, kunskap och innovation i stället för anställdas löner.

Utredningen som regeringen nu tillsätter är ett viktigt steg i arbetet för att motarbeta de affärsmodeller som driver på arbetslivskriminaliteten. I grunden vinner både arbetstagare, företag och konsumenter på att det offentliga flyttar fram positionerna mot arbetslivskriminaliteten.

Riktningen är tydlig: Det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.

Inför valet i höst söker vi mandat för en politik som tar arbetslivskriminaliteten på allvar och gör det som krävs. Alltid med svenska arbetare och svenska företags bästa för ögonen. Vårt Sverige kan bättre.


Mikael Damberg, finansminister (S)
Johan Danielsson, bostadsminister och bitr. arbetsmarknadsminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.