Debatt

Låt 16-åringar få rösta i kommunalvalet 2022

Debattörerna: Det är dags att börja lyssna på oss unga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi unga är samhällsmedborgare som tycker och tänker lika mycket som alla andra. Det är dags att förändra synen på unga och höra vad vi säger. Vi behöver få möjlighet att påverka samhällsutvecklingen, skriver nio ungdomsorganisationer.
Vi unga är samhällsmedborgare som tycker och tänker lika mycket som alla andra. Det är dags att förändra synen på unga och höra vad vi säger. Vi behöver få möjlighet att påverka samhällsutvecklingen, skriver nio ungdomsorganisationer.

DEBATT

DEBATT. Om ett år är det val. Stora, generationsavgörande frågor står på spel.

Men trots det utesluts Sveriges två miljoner barn och unga från möjligheten att påverka Sveriges framtid. Och detta trots att regeringens ungdomspolitiska mål är att unga ska ha inflytande över samhällsutvecklingen.

Barns och ungas möjlighet att påverka samhället måste förbättras.

Många gånger bjuder vuxna in unga för att lyssna på våra tankar. I elevråd, ungdomsfullmäktige och andra forum uppmanas vi att komma med idéer och förslag.

Men oftast spelar det inte någon roll vad vi säger, de vuxna har redan bestämt sig och är inte villiga att anpassa sina beslut.

Vi förminskas till symboler, en ruta att checka av. Vi är trötta på det. Vi är samhällsmedborgare som tycker och tänker lika mycket som alla andra. Det är dags att förändra synen på unga och höra vad vi säger. Vi behöver få möjlighet att påverka samhällsutvecklingen.

Det finns ett stort glapp mellan ungas vilja och möjlighet att påverka. Unga är mer engagerade i samhällsfrågor än någonsin tidigare, men engagemanget har inneburit små möjligheter till faktisk påverkan.

Vi unga vill ta ansvar för vår gemensamma nutid och framtid. 

För att förändra vem som har makt i ett samhälle har det det historiskt krävts både att de utan makt kräver att få ta del av den och att de med makt är villiga att lämna ifrån sig av den.

Det var det som hände för 100 år sedan, när vi fick kvinnlig rösträtt i Sverige. Och det är det som behöver hända nu. Vi unga kräver vår del av möjligheten att påverka, vår del av makten. Frågan är om ni vuxna makthavare är villiga att lämna ifrån er en del av makten?

I dag har bara vuxna i Sverige möjlighet att rösta. Ungas möjlighet att på riktigt påverka politiken är därför liten. Beslutsfattare behöver bli bättre på att bjuda in oss, lyssna på våra förslag och, framförallt, göra verklighet av det vi säger.

Vi är trötta på att vara en dekoration på era event. Fram tills vi har sänkt rösträttsåldern i Sverige behöver vuxna med makt hitta andra vägar för oss att påverka samhällsutvecklingen.

Vi kräver därför att kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

  • Inför strukturer där barns och ungas röster påverkar beslut.
    I alla statliga utredningar som rör barn och unga ska barn och unga få inflytande och möjlighet att påverka, både i utredningen och som remissinstanser. Barnombudsmannen bör få i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur statliga utredningar kan innehålla barnkonsekvensanalyser av hög kvalitet, som komplement till det som lyfts av tillfrågade unga.
  • Föreslår för riksdagen att den fattar beslut om testverksamhet för sänkt rösträttsålder i kommunala val.
    Att göra demokratin större och låta Sveriges 230 000 16- och 17-åringar rösta, är en viktig nyckel för att öka barns och ungas möjlighet att påverka samhället. Erfarenheter från bland annat Skottland, Österrike, Tyskland och USA visar att 16- och 17-åringars rösträtt har lett till att demokratin har vitaliserats.
    Tidigare demokratiutredningar i Sverige har föreslagit testverksamhet med sänkt rösträttsålder, det är dags att göra verkstad av förslagen.
  • Öronmärker pengar för kommuner som vill stärka ungas inflytande och möjlighet att påverka.
    Det finns i dag statliga bidrag och projektmedel med detta syfte, t.ex MUCF:s organisationsbidrag till föreningar. Inför ett riktat statsbidrag till kommuner och regioner för satsningar som syftar till att stärka ungas inflytande och möjlighet att påverka på lokal nivå.


Unga är experter på att vara unga. Vi bidrar alltid med den livserfarenheten. En 12- eller 17-åring tillför lika värdefulla perspektiv som en 33-åring eller en 56-åring.

Vi vill inte höra att vi bidrar med viktiga perspektiv trots vår låga ålder. Vi vill höra att vi bidrar med viktiga perspektiv tack vare vår ålder.


Yosra Ali, styrelseledamot, Flickaplattformen
Yasmine Bladelius, förbundsordförande Unga örnar
Mayson Joacimsbarn Persson, vice ordförande och talesperson Youth 2030 Movement
Mathilda Laestadius, talesperson för barnrättsfrågor, LSU
Jêran Rostam, förbundsordförande, RFSL Ungdom
Leo Rudberg, ordförande för Fältbiologerna
Oscar Sjökvist, vice förbundsordförande, Unga rörelsehindrade
Hanna Thessén, förbundsordförande Rädda Barnens ungdomsförbund
Hanna Waerland-Fager, Sveriges ungdomsrepresentant i EU


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Barn & unga

LÄS VIDARE

DEBATT Stök och bråk i skolan är ett stort svek från S

ÄMNEN I ARTIKELN

Barn & unga

Skola & utbildning

Amanda Lind

Fältbiologerna