Kvinna och pensionär – de stora förlorarna

Kommunal: Kvinnor får ut 5 700 kronor mindre än män enligt ny undersökning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-02-18

Det är inte rimligt att pensionen efter ett helt yrkesliv blir så låg för kommunalarbetaren att den knappt går att leva på, skriver Maja Fjaestad och Berit  Bölander.

DEBATT. Fattigpensionär i ett av världens mest jämställda länder. Det är realiteten för många av de kvinnor som arbetat inom vård och omsorg.

Kommunal visar i en rapport tillsammans med SKPF Pensionärerna att sju av tio kvinnliga SKPF-medlemmar är beroende av garantipension. I Sverige är var sjätte kvinna, 65 år eller äldre, beroende av garantipension, vilket kan jämföras med att ungefär var tionde man.

För även om pensionssystemet är könsneutralt är inte arbetsmarknaden det och det slår hårt mot kvinnors pensioner. Det visar sig inte minst på den stora skillnaden i tjänstepension mellan kvinnor och män.

Om pensionssystemet ska kunna ge jämställda villkor efter arbetslivet måste heltid vara norm på hela arbetsmarknaden och värdediskrimineringen av kvinnors arbete måste åtgärdas. Dessutom borde skillnaden i avsättningen till tjänstepension mellan hög- och låginkomsttagare tas bort.

Kommunal visar i en ny rapport, ”Efter sista löneutbetalningen”, att det skiljer så mycket som 5 700 kronor i pensionsinkomst mellan kvinnor och män i åldergruppen 65 till 69 år.

En kvinna har i genomsnitt cirka 14 400 kronor i pension före skatt medan en man har 20 100 kronor. Skillnaden i inkomst beror på att genomsnittsmannen får ut cirka 2 200 kronor mer i allmän pension, 200 kronor mer från privat sparande och nästan dubbelt så mycket i tjänstepension än genomsnittskvinnan, cirka 7 100 kronor jämfört med 3 800 kronor.

Tjänstepensionen är alltså den övervägande orsaken till att mäns pensioner är högre än kvinnors i åldersgruppen 65-69 år. Den höga inkomsten från tjänstepensionen beror på att män har högre löner än kvinnor och att män i större utsträckning är höginkomsttagare med inkomster över brytpunkten för tjänstepension.

Brytpunkten låg 2016 låg på cirka 37 000 kr/mån. Det innebär att de som har haft rätt till tjänstepension genom till exempel kollektivavtal fått en betydligt större andel av sin lön avsatt till tjänstepensionen. Mäns höga tjänstepensioner gör att skillnaderna i pension mellan låg- och höginkomsttagare blir större än vad de skulle vara om avsättningen till pension skulle motsvara lika stor andel av lönen oavsett inkomst.

Tjänstepensionernas utformning drar därmed isär pensionärernas inkomster och leder till att inkomstklyftorna blir större vid pension än under arbetslivet. Det leder till orimliga skillnader mellan mäns och kvinnors pensioner, och att se över pensionsklyftan som beror på tjänstepensionerna är därför en viktig jämställdhetsreform.
Att kunna leva ett självständigt liv på äldre dagar efter ett helt yrkesliv utan att vara beroende av statens välvilja eller partners inkomst borde vara en självklarhet.

Det är inte rimligt att pensionen efter ett helt yrkesliv blir så låg för kommunalarbetaren att den knappt går att leva på. En kommunalarbetare som har haft möjligheten att arbeta heltid i 45 år med en genomsnittlig lön får endast 13 600 kronor, motsvarande 60 procent av slutlönen i pension.

Kvinnor har fortfarande lägre löner, arbetar i mycket högre utsträckning deltid, drabbas av högre sjukfrånvaro och tar större ansvar för familjen. Bristen på jämställdhet i yrkeslivet och familjelivet gör att kvinnor får en lägre inkomst under livet. Det speglar sig också i inkomsten efter arbetslivet, i pensionen.
Ojämställdheten mellan kvinnor och män har länge varit ett faktum. Men ojämställdheten mellan kvinnliga och manliga pensionärer saknar motstycke och är inte värdigt välfärdslandet Sverige.


Maja Fjaestad
Berit Bölander


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.