Vår kritik handlar inte om att ”tycka synd om”

Replik från ärkebiskopen om språkkrav för medborgarskap

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Svenska kyrkans svar om språkkrav handlar inte om att ”tycka synd om”. Vi förespråkar en bredare syn på språkinlärning och människors integration än det liggande förslaget. Replik från Antje Jackelén.
Foto: TT
Svenska kyrkans svar om språkkrav handlar inte om att ”tycka synd om”. Vi förespråkar en bredare syn på språkinlärning och människors integration än det liggande förslaget. Replik från Antje Jackelén.

DEBATT

REPLIK. Nyamko Sabuni och jag har två saker gemensamt. Också jag är invandrare, har lärt mig svenska i vuxen ålder och är fullständigt övertygad om språkets betydelse. Också jag är övertygad om att förväntningar på människors förmåga är viktiga.

Jag vill till och med gå längre än så och säga att förväntningar är ett nödvändigt uttryck för respekten för en människas värdighet.

Sabuni har helt rätt i att vi inte alltid har lyckats väl med att ta vara på nyanländas resurser. Dock tror jag att det från statligt håll har handlat mer om oreflekterad paternalism än om ”tycka synd”.

Kyrkan har i vart fall för länge sedan gett upp ”tycka synd om” som strategi. Kyrkan arbetar rättighetsbaserat och med en vilja att frigöra människors kraft och röst till det som är gott – detta utifrån en kristen människosyn som räknar med både våra förmågor och våra brister.

Bristen som Sabuni påtalar kompenseras dock dåligt genom ett språkkrav i samband med att få medborgarskap. Det avgörande är det som sker mycket tidigare i processen!

Några förtydliganden kring Svenska kyrkan och remissvar kan vara på sin plats.

Varför avger Svenska kyrkan remissvar överhuvudtaget?

Med 5,8 miljoner medlemmar är Svenska kyrkan den största organisationen i civilsamhället och har många verksamhetsområden. Ofta står vi på statens remisslista. Det händer också att vi svarar spontant i frågor där vi har erfarenhet och kompetens. I många fall är det kyrkostyrelsen som genom sitt arbetsutskott beslutar om remissvaren.

Motivet för att avge remissvar är detta: kyrkan är inte till för sig själv utan har ett uppdrag i och för världen. Dit hör att bidra med det vi kan till det gemensamma goda.

Vad grundar kyrkan sina remissvar på?

Svaren utgår från det kristna evangeliet, etiska och rättsliga principer och expertkunskap. De tar inte hänsyn till partipolitiska ställningstaganden. Det är särskilt tydligt i det här fallet, då vårt svar inte gillas av något parti.

Hur ska det aktuella remissvaret förstås?

Vi anser att språk är oerhört viktigt. Vi tillhör den lutherska traditionen i vars dna det sitter att betona ordet, kunskap, bildning samt språkets och flerspråkighetens betydelse.

På migrationsområdet har vi samlat stor erfarenhet och byggt upp expertkompetens, både nationellt och internationellt. Vi ingår i nätverk med hög expertis på området. Mer än 80 procent av våra församlingar har sedan 2015/16 arbetat med nyanlända.

Vi har analyserat och dokumenterat det arbetet i rapporten ”En tid av möten - Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar 2015–2016”.

Språkkaféer och andra aktiviteter har gjort att det finns en och annan invandrare i landet som nu säger: Tack vare Svenska kyrkan har jag kommit in i svenskan och fått mina första relationer till det nya landet. Att delta i gudstjänster är förutom allt annat också en utmärkt språkskola.

Även ur forskningsperspektiv är det tveksamt om det gagnar integrationen att knyta det skydd som medborgarskapet ger till en för alla definierad språkkunskapsnivå.

Svenska kyrkans svar handlar alltså inte om att ”tycka synd om”. Vi förespråkar en bredare syn på språkinlärning och människors integration än det liggande förslaget.


Antje Jackelén, ärkebiskop, Svenska kyrkan


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE