Media måste sluta med domedagsretoriken

Debattörerna: Bevakningen av klimatkrisen ger en skev bild av verkligheten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-08-01

Medierna ska självklart rapportera även om negativa saker, men balansen mellan negativt och positivt är i dag skev, skriver Mathias Sundin och Magnus Aschan.

DEBATT. I maj kom nyheten att upp till en miljon arter riskerar att utrotas, baserat på en rapport från FN:s panel för biologisk mångfald, IPBES. Ett av skälen är klimatförändringarna. Den fick stor uppmärksamhet i svensk media.

Knappt en månad senare kom en annan nyhet, om ny forskning som visar hur plantering av träd dels skulle suga upp två tredjedelar av all människoskapade utsläpp av koldixoid vilket kraftigt skulle begränsa klimatförändringarna och dels bidra till ökad biologisk mångfald.

Den fick liten uppmärksamhet, och ofta med en negativt vinklad rubrik där forskningen ifrågasattes, trots att den kom från FN:s främste vetenskaplige rådgivare i FN-kampanjen Trillion Tree Campaign.

Den negativa nyheten får tio gånger större uppmärksamhet, med rubriker som beskriver värstascenariot och artiklarna saknar kritiska frågor om rapportens innehåll. En nyhet, som skulle vara en stor hjälp för att motverka detta, får lite uppmärksamhet, med rubriker och innehåll som ifrågasätter rapporten.

IPBES-rapport nämndes vid drygt 300 tillfällen i svenska medier, enligt en sökning i omvärldsbevakningstjänsten Meltwater. Rapporten om plantering av träd nämndes bara drygt 30 gånger.

Rubrikerna på TT:s artiklar om de två nyheterna skiljer sig åt:

  • ”FN-rapport: En miljon arter riskerar försvinna”
  • ”Lösning på klimatkrisen möts med skepsis”

I artikeln om biologisk mångfald finns ingen kritik eller ifrågasättande med i artikeln, vilket det gör i artikeln om trädplantering. I stället förstärker rubriken det negativa budskapet.

Särskilt besvärande blir detta då många av oss lägger största delen av vår lästid på rubriker, snarare än hela nyhetsartiklar.

Rubrikerna om hotet mot arterna lyfter dessutom fram värsta tänkbara scenario. Risken för en miljon utrotade arter enligt rapporten är låg. Siffran en miljon kommer från en bedömning att 25 procent av de undersökta arterna har en minst tioprocentig risk att utrotas de kommande hundra åren.

En miljon nås alltså bara om samtliga dessa arter, även alla de med bara tio procent risk, skulle försvinna.

Bristen på kritiska frågor är också märklig. I en vetenskapsrapport till president Jimmy Carter 1980, “Global 2000”, varnar forskarna för att mellan en halv miljon och två miljoner arter kommer vara utrotade år 2000. Utfallet blev i stället, enligt Internationella naturvårdsunionens röda lista, 872 stycken. 

Det betyder självfallet inte att vi ska strunta i rapporten från IPBES, men liknande tidigare påståenden hade kunnat utgöra en rimlig grund både för nyansering av den alarmistiska rubriken och kritiska frågor.

Varför får en negativ nyhet så stor uppmärksamhet, och en positiv så liten?

Vi tror svaret finns både hos media, där negativa nyheter hellre lyfts fram än positiva, och i den allmänna samhällsdebatten kring miljö och klimat som är fylld av domedag.

Media ska självklart rapportera även om negativa saker, men balansen mellan negativt och positivt är i dag skev.

Därför behövs en ny klimatrörelse som uteslutande fokuserar på möjligheter och lösningar, inte skam och rädsla. Denna nya rörelse är för alla oss som på vetenskaplig grund tar klimatförändringarna på största allvar men inte tror att domedagsrubriker och ångestladdade krönikor bidrar till att minska några klimatproblem.

Vi ser i stället de samhällsförändringar som redan sker, drivet av digitalisering, elektrifiering och automatisering, som en chans att ställa om till något bättre. I den rörelsen ryms även en medierapportering som är balanserad och inte överdrivet negativ.


Mathias Sundin, grundare och ordförande Warp Institute. Tidigare riksdagsledamot
Magnus Aschan, ansvarig Warp Green Tech Program. Tidigare chefredaktör


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.