Säpos nya regler skulle straffa svensk-iranier

Debattörerna: Gruppen kan inte säga upp sina dubbla medborgarskap

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2023-03-07 | Publicerad 2023-03-04

Säpo vill skärpa säkerhetsprövningen för personer med dubbla medborgarskap. Svensk-iranier saknar helt möjlighet att avsäga sig sitt iranska medborgarskap. Tusentals svensk-iranier som lojalt bidrar till det svenska samhället skulle straffas, skriver debattörerna.

DEBATT. Den senare tidens säkerhetspolitiska läge i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina och uppgifter om ryskt och kinesiskt spionage på svensk mark har ökat uppmärksamheten kring vilka åtgärder som bör vidtas för att skydda svenska säkerhetsintressen.

I juni förra året gjorde Säkerhetspolisen (Säpo) en hemställan till regeringen om att skärpa reglerna i säkerhetsskyddsförordningen så att dubbla medborgarskap, familjeband till andra länder och ägarintressen i andra länder ska beaktas i högre utsträckning.

I hemställan anges en rad skäl för skärpningen, bland annat att personer med dubbelt medborgarskap eller andra starka band till utlandet kan ha svårare att stå emot påtryckningar från främmande makt.

Vi förstår och ser behovet av ökad tydlighet i säkerhetsprövningen kring kopplingar till länder som utgör hot mot Sverige. Vi befarar dock att Säpos förslag medför en ökad rättsosäkerhet för hundratusentals svenskar med dubbelt medborgarskap.

En grupp som drabbas särskilt hårt av förslaget i dess nuvarande lydelse är svensk-iranier. Många svensk-iranier är födda i Sverige och har aldrig besökt Iran.

Svensk-iranier saknar helt möjlighet att avsäga sig sitt iranska medborgarskap. Den iranska staten erkänner helt enkelt inte rätten att avsäga sig det iranska medborgarskapet.

Flera remissinstanser har riktat allvarlig kritik mot förslagets nuvarande lydelse och framhåller vikten av de stora konsekvenserna dessa förslag får för individer med dubbla medborgarskap vid säkerhetsprövningar.

Totalförsvarets forskningsinstitut skriver i sitt remissvar att ”i realiteten kan det innebära att kompetent arbetskraft väljs bort enbart på grund av att säkerhetsprövande organisation inte har resurser eller möjligheter att undersöka eller verifiera uppgifter från den säkerhetsprövade”.

Finansinspektionen konstaterar i sitt remissvar att ”förslaget innebär att ansvaret för att lämna tillräckliga uppgifter läggs på den som prövningen gäller. Det framgår dock varken av förslaget eller av annan författning vilka slags uppgifter som är sådana som kan ha betydelse för prövningen och som den enskilde individen ska lämna. Detta medför att det för den som prövningen avser, men även för den verksamhetsutövare som sedan ska bedöma underlaget, blir svårt att förstå och förutse vilka uppgifter som avses”.

Polismyndigheten hävdar i sitt remissvar att ”på det sätt som bestämmelsen är formulerad kan det uppfattas som att en person med anknytning till eller medborgarskap i ett land som utgör ett säkerhetshot mot Sverige i princip inte kan godkännas vid säkerhetsprövningen”.

Vi har förståelse för behovet av skärpta krav, men i linje med remissinstansernas synpunkter vill vi argumentera för att verksamhetsutövare i sin arbetsgivarroll bör få bättre verktyg och större ansvar att hantera medarbetares potentiella sårbarheter för att bibehålla kompetent arbetskraft även i de fall de har utländskt medborgarskap.

Vi önskar även framföra att om förslaget i nuvarande lydelse antas kan det leda till att över 100 000 svensk-iranier exkluderas från samhället.

Vi menar att utan ytterligare förtydliganden i förslaget riskerar svensk-iraniers säkerhetsprövning genomföras på osakliga grunder, något som även Diskrimineringsombudsmannen lyft fram i sitt remissvar.

Vi vill uppmärksamma regeringen om att svensk-iranier som visat stark lojalitet och pålitlighet till sitt land Sverige inte ska riskera att bli straffade på osakliga grunder för att de inte kan avsäga deras iranska medborgarskap. 

Svensk-iranier är en välintegrerad och välutbildad grupp med bred närvaro inom både privat och offentlig sektor. Här finns företagsledare, politiker och entreprenörer med iranskt ursprung som tagit plats i samhällstoppen.

År 2019 hade 37 procent av den vuxna svensk-iranska befolkningen uppnått eftergymnasial utbildning på tre år eller längre (inklusive forskarutbildning). Motsvarande siffra för hela svenska folket var 28 procent.

Gruppen företagare bland svensk-iranier var, enligt siffror från 2018, högre än bland den svenska befolkningen i stort.

Färre än 10 procent av svensk-iranierna fick ekonomiskt bistånd, så kallat socialbidrag, år 2018.

Om förslaget antas med nuvarande lydelse riskerar det att bli dödsstöten för årtionden av lyckad integration av svensk-iranier.

Vår uppmaning till regeringen är därför att inte straffa de tusentals svensk-iranier som har valt att göra Sverige till sitt hem och som lojalt bidrar till det svenska samhället.

Detta kan endast undvikas genom ett omarbetat förslag som tar i beaktande den befogade kritik som kommit från remissinstanserna.


Azita Shariati, Senior advisor, rådgivare
Sorosh Tavakoli, entreprenör
Nora Bavey, techentreprenör
Nasim Bergman Farrokhnia, SR Industry advisor
Nazanin Nematshahi, säljdirektör
Hamid Khanahmadi, entreprenör
Nina Farrahi, bolagsjurist
Mojtaba Ghodsi, vd 
Roshi Motman, CEO Amuse, board director Swedfund
Natalie Karlsson, founder Lescarf.com
Keyvan Houshmand, vd S.property
Poyan Katebi, VD Samfastigheter
Shervin Razani, entreprenör, grundare och CEO Jurek


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen
Iran

Följ ämnen i artikeln