Släpp fångarna loss – Sverige värst i klassen
Debattörerna: Så kan vi bli ledande i kampen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-10-05
DEBATT. Vilka talar vi om? Jo, årsrika människor som fått sin frihet begränsad på grund av den ålderism, den fördomsfulla inställning som finns i vårt samhälle mot människor som kommit upp i åren och som leder till åldersdiskriminering.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är det den svåraste diskrimineringsgrunden att komma tillrätta med, den är ofta omedveten och Sverige tillhör värstingarna. Det blir så tydligt när partiföreträdare säger att vi ska värna våra äldre under covid-19-pandemin som om de var små barn och inte vuxna människor som kan göra egna val.
De är inte ett kollektiv utan individer som under livets gång inte bara lagt till år till livet utan också tillägnat sig kunskap och livserfarenhet. Särskilt livserfarenhet har visat sig värdefull i samband med lösande av svåra problem och allvarliga konflikter.
Ålderismen har förstärkts under covid-19 pandemin.
Det skedde när Folkhälsomyndigheten gick ut och sa att 70-plussarna är en riskgeneration som ska isolera sig. Varför just 70+, inte 65+ eller 75+?
Varför drog man likhetstecken mellan en frisk 70-plussare och en multisjuk 95-plussare? Varför inte säga att risken att fara illa om man blir smittad av covid-19 ökar med åldern och om man har andra sjukdomar samtidigt.
Sedan får var och en bedöma vilka risker man vill ta jämfört med den förlust av livskvalitet man drabbas av vid isolering. Ofrivillig ensamhet och isolering är bland de allvarligaste hälsohot vi har.
Åldersdiskrimineringen har diskuterats mest inom arbetslivet. Forskning har visat att från fyllda 40 blir man mindre och mindre attraktiv där.
Det talas mindre om den åldersdiskriminering som finns i hälso- och sjukvården.
Ett uttryck för det är de åldersgränser som finns för screeningverksamhet och behandling av olika typer av cancer, till exempel screening för bröst-, livmoderhalscancer eller tjocktarmscancer eller behandling med stamceller.
Här bygger hälso- och sjukvården sina behandlingsprinciper på vilka åldersgrupper som har studerats, inte på i vilka åldersgrupper där cancern förekommer.
Ett annat exempel är åldersgräns för blodgivning. En del blodcentraler nekar personer som passerat sin 60-årsdag att vara blodgivare, trots att en frisk person på 60+ kan vara i betydligt bättre fysisk form än många i betydligt yngre ålder.
Analyser som gjorts av läkemedelsförskrivning till årsrika patienter visar att de oftare behandlas för sina symtom, medan yngre behandlas för orsaken bakom symtomen.
Vi anser att generella kronologiska åldersgränser inom hälso- och sjukvården måste bort. Sjukvårdens insats måste utgå från individens nytta av den ställd i relation till de risker behandlingen kan innebära.
Gränsen 70+ har medfört bilden av att 70+ inte behövs i samhället.
De är pensionärer och inte längre den tillgång de var i arbetslivet. De ska isolera sig för att inte drabbas av covid-19, inte smitta andra och inte belasta sjukvården.
Att de bidrar med att arbeta kvar efter fyllda 70, är aktiva i civilsamhället till exempel i Röda Korset, pensionärsorganisationerna och andra ideella organisationer räknas liksom inte. Äldreomsorgen skulle gå helt över styr om inte närstående ställer upp som de gör.
Den 1 oktober inföll FN:s internationella äldredag. Vi vill uppmärksamma den genom att peka på vilken tillgång i samhället människor som kommit upp i åren är. Vi vill ta upp frågan om åldersdiskrimineringen som är ett hot mot årsrika människors frihet och självbestämmande.
Sverige har varit ledande för att bekämpa diskrimineringen av kvinnor, vi måste också bli ledande i kampen mot åldersdiskrimineringen, nu är vi sämst i klassen.
Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L)
Lina Nordquist, riksdagsledamot (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.