Kvinnliga chefer ses ännu som osäkra kort
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-05-04
Ledarna: Vi behöver kvotering och en mer jämställd föräldraförsäkring
I dag presenterar vi vår årliga jämställdhetsbarometer. Bland annat tittar vi närmare på de 50 största företagen i Sveriges samtliga 21 län. Av dessa 1050 företag har bara strax över hundra en kvinna på vd-posten.
I nuvarande takt dröjer det ytterligare ett halvsekel – ända till 2065 – innan det finns lika många kvinnor som män på de högsta chefspositionerna i näringslivet. Mansdominansen är fortsatt kompakt i toppen.
Om man tittar på hela chefskåren så har andelen kvinnliga chefer totalt i Sverige under de senaste åtta åren ökat med mindre än en procentenhet per år. I privat sektor var ökningen ännu mindre.
Vi bär alla ett ansvar för de normer och strukturer som gör att kvinnor i mycket mindre utsträckning erbjuds toppjobben. Det är viktigt att företag och organisationer ser över sina rekryteringsprocesser, alldeles för ofta rekryteras män efter potential medan kvinnor bedöms utifrån prestation.
Men även om arbetsgivarna gör sitt, behövs även politiska reformer för att få en hävstångseffekt i jämställdhetsarbetet. Inte minst om vi ska lyckas rucka på förlegade föreställningar om vem som kan och vill bli chef.
Kvotering till bolagsstyrelser behövs, men det räcker inte. Av de 1 050 företag som ingår i vår undersökning skulle bara ett fåtal beröras av en lag om kvotering till börsbolagsstyrelser. För att kompetenta kvinnor ska ses som chefspotential i lika stor utsträckning som deras manliga kollegor behövs bredare politiska åtgärder. En mer individualiserad föräldraförsäkring tillhör de viktigaste.
Fortfarande är fördelningen av föräldradagarna så pass ojämn att kvinnor på chefspositioner ses som osäkra kort när det kommer till befordran. Samtidigt har vi en ny generation av manliga talanger och potentiella chefer som ser det som en självklarhet att vara föräldralediga. En mer individualiserad föräldraförsäkring skulle således inte bara fördela riskpremien mer lika mellan könen, utan även ge männen en större valfrihet.
Som förklaring till föräldraskapets ojämlikhet nämns ofta att familjer på grund av löneskillnader tjänar på att kvinnan är hemma längre än mannen. Den typen av ekonomiska argument har gång på gång motbevisats – även kvinnor som tjänar mer än den andra föräldern tar generellt ut mer ledighet. Därför är det positivt att politikerna nu föreslår ytterligare en pappamånad. Sveriges chefsorganisation Ledarna hade gärna sett att man gått ännu längre.
Vi är övertygade om att en mer individualiserad föräldraförsäkring tillsammans med lagstiftad kvotering är viktiga steg mot att fler kvinnor än i dag ska kunna ta sig upp till de högsta positionerna. Vi vill tro att en tredje pappamånaden är ett första tecken på att riksdagen är beredd att ta sitt ansvar för ett jämställt arbetsliv, på allvar.
För Sverige har nämligen inte längre råd att slösa bort kompetens och chefspotential genom att välja bort ytterligare en generation kvinnor från ledande positioner.
Förändring väcker alltid starka känslor, och både kvotering och föräldraförsäkringen berör många. Men precis som chefer måste också politiker emellanåt kunna våga fatta tuffa beslut. Det brukar kallas ledarskap.
Annika Elias,
ordförande Sveriges chefsorganisation Ledarna