Håll er till fakta om EU:s budget i stället

Replik från EU-kommissionens representation i Sverige om priset för skattebetalarna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-12-08 | Publicerad 2017-12-07

I jämförelse med storleken på EU:s ekonomi och våra växande gemensamma utmaningar är det ganska lite pengar som går till EU:s budget – ungefär 1 procent av EU:s samlade BNP, skriver Katarina Areskoug Mascarenhas.

REPLIK. Dagens EU-budget kan definitivt förbättras och förenklas, men det stämmer på intet sätt att den är ”enorm”, som Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarnas förening hävdar.

En EU-medborgare betalar i dag cirka 50 procent av sin inkomst till skatter och socialförsäkringar i sitt medlemsland – bara 1 procentenhet av dessa 50 procent går till EU-budgeten.

I jämförelse med storleken på EU:s ekonomi och våra växande gemensamma utmaningar är det ganska lite pengar som går till EU:s budget – ungefär 1 procent av EU:s samlade BNP. Utslaget på samtliga EU-medborgare kostar det cirka tio kronor om dagen för att hålla igång unionens verksamhet. Ett blygsamt pris för bland annat 70 år av fred och en gemensam inre marknad dit 70 procent av svensk export går, kan man tycka.

I motsats till vad Skattebetalarnas förening hävdar kontrollerar EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten mycket noga vart pengarna tar vägen. Och endast om allt har gått rätt till godkänns utgifterna av Europaparlamentet.

80 procent av dem går direkt tillbaka till medlemsländerna – i Sverige via Jordbruksverket och Tillväxtverket.

Medlemsländerna får även tillbaka pengar genom exempelvis världens största multilaterala forskningsprogram Horisont 2020, vilket hittills resulterat i sex Nobelpris. Endast 6 procent går till EU:s administration.

Nästa långtidsbudget för perioden efter 2020 innebär stora förändringar. Storbritannien lämnar unionen, vilket innebär minskade inkomster samtidigt som krav ställs på EU-samarbetet att hantera nya gemensamma utmaningar som migration, gemensam säkerhetspolitik och kampen mot terrorism och cyberbrottslighet.

Det finns naturligtvis olika synpunkter på värdet av och innehållet i en gemensam EU-budget, vilka måste diskuteras och ställas mot varandra. Ytterst ligger beslutet om EU:s nästa budget hos medlemsländerna. Därför är en nationell debatt om både struktur och hantering av budgeten viktig.

Men för att en sådan debatt ska leda till ett gott slutresultat måste den bygga på korrekta faktaunderlag och en saklig argumentation.


Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.