Nya EU-lagen slår fel – skyddar kriminella

Debattören: Snart blir det svårare för arbetsgivare att inte anställa sexbrottslingar och bedragare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-04-25 | Publicerad 2017-12-06

EU-förordningen ska skydda vår integritet – tyvärr kommer lagen också att skydda kriminella på ett oönskat sätt, skriver Dick Malmlund.

DEBATT. Den är till för vår integritet, att skydda våra personuppgifter, men den nya EU-lagen kommer i princip att göra det omöjligt att undvika sexbrottslingar, bedragare och andra kriminella vid anställningar.

Han var 35 år och sökte arbete inom hemtjänsten. Vid kontrollen upptäckte arbetsgivaren att han var dömd för våldtäkt på en 73-årig kvinna på äldreboende och att han hade misshandlat en 93-årig man och duschat honom med kläderna på. 35-åringen kunde, med hjälp av kontrollen, hindras från att anställas inom hemtjänsten eller på andra ställen där han inte passade in.

Men efter den 25 maj nästa år blir det svårt att undvika att bedragare anställs som ekonomichefer, våldtäktsmän som taxichaufförer, stortjuvar inom åldringsvården eller att narkotikamissbrukare får köra skolskjuts.

Då träder nämligen en ny lag i kraft i EU:s alla medlemsländer. Det är Dataskyddsförordningen, GDPR, General Data Protection Regulation. Syftet är naturligtvis gott, lagen inriktas på behandlingen av personuppgifter med ambitionen att stärka våra rättigheter.

Tyvärr kommer lagen också att skydda kriminella på ett oönskat sätt.

De kontroller som inte påverkas är de som Polisen, bevakningsbranschen och Försvarsmakten själva gör mot brottsregistret.

Förskolor och skolor kräver i dag att arbetssökande själva begär utdrag ur belastningsregistret. Det systemet kommer att kunna användas även efter den 25 maj – men det är en metod som redan i dag ifrågasätts för att vara osäker.

Stat och kommuner genomför i dag kontroller för att inte anlita kriminella vid offentliga upphandlingar. Dessa kommer att bli betydligt svårare att genomföra efter den 25 maj.

På nästan alla arbetsplatser finns ett behov av att kunna kontrollera vem man anställer. Den kontrollmöjligheten försvinner i princip när den nya EU-lagen införs nästa år.

Orsaken är det komplicerade regelverket från EU med bötesnivåer på miljoner euro. Det kommer att ta 4-5 år och ett antal rättsliga processer innan det råder klarhet i vad som gäller.

Frågan är dock vem som är beredd att driva dessa processer och riskera böter som kan bli mycket kostbara och i värsta fall knäcka företaget?

Problemet för arbetsgivare handlar inte heller bara om att försäkra sig om att anställa ostraffade – det kan också vara viktigt att veta om det finns sidor hos en person som behöver särskilt stöd.

Det finns arbetsgivare som vill hjälpa tidigare unga straffade som söker sig in på arbetsmarknaden. Då kan det vara viktigt att känna till den anställdes bakgrund för att till exempel kunna hantera eventuella rykten.


Dick Malmlund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln