Pentagonläckan visar nya spionlagens brister

SVT Nyheter: Ska svenska domstolar avgöra vad som är viktig journalistik?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-04-18

Riskerna med den nya utlandsspionerilagen blir uppenbara i ljuset av Pentagonläckan. Hur ska en publicist kunna bedöma vilka konsekvenser en eventuell publicering kring läckan skulle kunna få för Sveriges förhållande till USA eller till andra stater och organisationer? skriver Charlotta Friborg och My Goland, SVT.

DEBATT. Trots massiv kritik från publicister och experter klubbade riksdagen i november igenom utlandsspionerilagen.

Riskerna med lagens otydligheter, som många av oss påtalade, blir i ljuset av Pentagonläckan uppenbara.  

Syftet med utlandsspionerilagen var att göra det straffbart att lämna uppgifter som kan störa Sveriges förhållande till andra stater och organisationer. Men utformningen av lagen väckte kritik från Sveriges publicister som befarade att den innebär att journalister som granskar viktiga förhållanden åtalas.

Politiker bedyrade att journalistisk granskning och rapportering om uppgifter av stort allmänintresse inte skulle omfattas.

Vi kan nu konstatera att vi står med en luddig lagstiftning där publicister behöver göra en rad bedömningar och ta hänsyn till flera svårtolkade förutsättningar.

Komplicerat är ett understatement i den här frågan. Vi ska här försöka beskriva hur svårnavigerat det är att förhålla sig till den nya lagen. I förlängningen medför det risk att medborgarna får sämre information.

Sverige har ett system med ansvariga utgivare som noga överväger känsliga publiceringar. Inga seriösa utgivare skulle publicera uppgifter som utsätter människor eller Sveriges säkerhet för påtaglig fara om inte nyheten har mycket stort intresse för allmänheten.

Sverige har helt enkelt ett välfungerande system för vidsträckt yttrandefrihet och ansvarstagande medier. Under lagstiftningsarbetet redovisades inte heller ett enda konkret exempel på ”övertramp” från media som kunde motivera behovet av den nya lagstiftningen.   

Vilka är då komplikationerna med den nya utlandsspionerilagen?

För att publicister ska kunna avgöra om en tilltänkt publicering kan vara brottslig krävs såväl juridiska som säkerhetspolitiska överväganden i den högre skolan. Publicisten behöver mer eller mindre vara jurist eller ha tillgång till juridisk expertis för att tolka den nya lagen och vad som riskerar att leda till åtal.

Och även med tillgång till juridisk expertis kvarstår en minst lika svårhanterlig bedömning av hur en publicering kan påverka relationer till andra stater och organisationer.

Det är lätt att föreställa sig att många publicister skulle rygga inför en viktig publicering. För hur ska en nyhetsredaktion kunna avgöra om en hemlig uppgift förekommer inom ett samarbete som Sverige är med i? Och hur ska en redaktion kunna förutse om en publicering av uppgiften skulle kunna påverka Sveriges relation till ett annat land eller organisation?

Det säger sig självt att en sådan prognos av andra staters eventuella reaktioner svårligen låter sig göras. För straffansvar för den ansvarige utgivaren krävs inte heller uppsåt i förhållande till dessa omständigheter, det räcker med oaktsamhet.

”Försvarliga” publiceringar ska visserligen inte anses straffbara men vad som kan anses försvarligt är inte lätt för en nyhetsredaktion att avgöra. ”Försvarlighet” är en gummiartad formulering som ger både åklagare (JK) och domstol stor frihet att tolka samtidigt som den ger publicister mycket små möjligheter att förutse var gränsen för straffbar publicering går.  

Den nyligen avslöjade Pentagonläckan kan tjäna som ett bra exempel.

Här har vi en internationell nyhet av stor dignitet. Men det är hart när omöjligt att bedöma var vissa av de aktuella uppgifterna förekommer, till exempel uppgifterna avseende Ukrainas försvarsförmåga och militära förhållanden.

Finns de förutom hos amerikanska underrättelsetjänsten även inom ramen för samarbeten som Sverige deltar i? Detsamma gäller vilka konsekvenser en eventuell publicering skulle kunna få för Sveriges förhållande till USA eller till andra stater och organisationer som Sverige har eller vill ha samarbete med.

”Livlinan” för publicisten är då om den tilltänkta publiceringen kan bedömas vara försvarlig. Men den ansvarige utgivaren kan inte känna sig trygg även om det finns aldrig så många starka skäl för att anse publiceringen journalistiskt ”försvarlig”.

Åklagare (JK), och till syvende och sist en domstol, kan komma att ha en annan uppfattning, vilket till delar kan vara grundat på omständigheter och motstående intressen som inte var kända för publicisten vid tidpunkten för publiceringen.

Det vi vet är att nyheten om Pentagonläckan i sig är häpnadsväckande och ställer många frågor om säkerheten kring USA:s underrättelseverksamhet. Det är en stor nyhet som svenska medier ska kunna göra en bred rapportering om.

Historiskt har många viktiga avslöjanden, som initialt ifrågasatts, i efterhand visat sig vara banbrytande och högst motiverade.

Ska svenska domstolar avgöra vad som är viktig journalistik och vad som inte är det?

Vi befarar att det kommer ta mycket lång tid innan domstolarna har fått anledning att närmare fastställa vad de oklara brottsförutsättningarna i den nya lagstiftningen egentligen innebär. Publicistens svårigheter att avgöra var gränsen för brottslig publicering går kommer därför bestå under lång tid.

Detta förhållande riskerar i mellantiden att inverka förlamande på journalistiken och ge allmänheten mindre insyn i viktiga nyheter.


Charlotta Friborg, programchef och ansvarig utgivare på SVT Nyheter
My Goland, chefsjurist på SVT


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.