Skolan måste satsa på it – för jämställdheten
Debattörerna: Andelen kvinnor inom it-branschen är för låg
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-05-18
DEBATT. Andelen kvinnor inom it-branschen har länge varit låg och har de senaste åren till och med minskat.
När de digitala tjänster som vi alla använder oss av i vår vardag utvecklas utan halva befolkningens perspektiv påverkar det oss alla. När artificiell intelligens som tar beslut om försörjningsstöd, försäkringar och rekryteringar utvecklas med data framtagen av män får det konsekvenser för jämställdheten i samhället.
Skolan har stora möjligheter att påverka jämställdheten inom it-branschen och borde ta ett större ansvar.
Enligt it- och telekomföretagen har andelen kvinnor inom it minskat de senaste åren.
För att få en bättre förståelse för vad minskningen beror på har Insight intelligence tillsammans med Microsoft, CGI, Bredband2 och Linköpings universitet genomfört en riksomfattande undersökning. I undersökningen har 1 000 kvinnor mellan åldrarna 16 och 30 intervjuats om deras syn på it som bransch och yrke. Det är en uppföljning på motsvarande undersökningar som genomförts sedan 2015.
Resultatet visar bland annat att få unga kvinnor arbetar med it i dag, men att många är intresserade av att göra det. Vad är det då som hindrar dem?
Framförallt grundar det sig i att unga kvinnor har en bild av it-branschen som inte överensstämmer med bilden de har av sig själva. Det betyder inte nödvändigtvis att de är ointresserade av att arbeta med it-relaterade yrken utan det handlar snarare om begreppet it i sig.
Utan någon vidare kontext ger ”it” för målgruppen, negativa associationer.
Så till miljonfrågan, hur får man fler kvinnor att arbeta inom it? Fler kvinnliga förebilder i form av entreprenörer/chefer/mediapersonligheter är ett sätt, att anpassa språket och terminologin kopplad till vad it-jobb faktiskt innefattar är ett annat, att arbeta med en mer inkluderande arbetsmiljö är ett tredje.
Det finns dock en åtgärd som unga kvinnor själva i stor utsträckning utrycker skulle öka deras intresse. Det handlar om en tidig introduktion av it i skolan.
I vår motsvarande undersökning från 2016 ansåg 69 procent av kvinnorna att it borde undervisas i grundskolan. I undersökningen från 2015 svarade 46 procent att deras intresse att arbeta med it troligtvis hade varit annorlunda om de blivit introducerade för det i skolan.
I årets undersökning svarar 73 procent att de inte haft it som ämne i skolan.
Bland de respondenter som svarar att de har haft it som ämne i skolan svarar var fjärde att det gjort dem mer intresserade av att jobba med det. Skolan har med andra ord en stor potential i att främja kvinnors it-intresse och på lång sikt skapa förutsättningar för större jämställdhet inom it-branschen.
Skolverket har i uppdrag att främja utveckling och användning av it i skolan. Ambitionen om att förbereda unga inför dagens digitala arbetsliv verkar dock inte nå hela vägen fram.
I en undersökning som Lärarnas Riksförbund nyligen presenterade svarade sju av tio lärare att de är osäkra på att undervisa i programmering. Lärarnas Riksförbund kallar undersökningsresultaten anmärkningsvärda och uppmanar staten att genomföra en satsning på vidareutbildning i programmering.
”Skulden” i frågan bör alltså inte riktas mot individuella lärare. Skolan som helhet måste bli bättre på att lyfta möjligheterna kring it i grundskolan – både som en möjlighet att lösa många av samhällets utmaningar – och som en framtida karriärväg för dagens elever.
Det handlar alltså inte om att få in fler timmar programmering utan om att förklara vad it innefattar i dag och hur dessa jobb påverkar och formar samhället.
Skolornas nuvarande it-pedagogik riskerar att inte bara minska personalresurserna inom svenska företag utan bidrar också till en skev representation i de digitala applikationer som vi alla använder i vår vardag.
I förlängningen leder det till ett mindre jämställt samhälle.
Lukas O Berg, Insight intelligence
Joke Palmkvist, Microsoft
Veronica Wirén, CGI
Johanna Uhrfeldt, Bredband2
Mikael Asplund, Linköpings universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.