Ta telefonerna från de dömda gängkriminella
Debattören: Orimligt att få planera brott inne från Sis-hemmen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-08-23 | Publicerad 2020-08-21
DEBATT. Fritagningen från Sis ungdomshem Råby i Lund är den senaste i en rad fritagningar från Sis institutioner. Att vapen denna gång var inblandade är en utveckling som oroar oss. Inom Sis pågår ett arbete för att stärka säkerheten, men riksdag och regering har också ett ansvar.
Fackförbundet ST inom Sis har 1 500 medlemmar, de flesta behandlingsassistenter, den personalgrupp som har det dagliga ansvaret för de unga och vuxna som tvångsvårdas med stöd av LVU respektive LVM, och för de unga som dömts till sluten ungdomsvård (LSU).
Våra medlemmar vittnar om en arbetsmiljö där de dagligen utsätts för våld och hot, och om klienter med mycket komplexa problem. På ungdomshemmen ser man allt fler unga med koppling till gäng med stort våldskapital.
Fritagningen från Råby, liksom den från ett ungdomshem utanför Göteborg har lett till hård kritik mot Sis, som kritiseras för bristande säkerhet, bland annat för att det saknas stängsel runt institutionerna, men också för att morddömda får permission och tillgång till mobiler och internet.
Vi har i flera år påtalat att säkerhetsfrågorna måste tas på allvar, utan att få gehör från tidigare myndighetsledning. Först med Sis nya generaldirektör fick frågorna hög prioritet och ett arbete inleddes med att skapa en säkerhetsorganisation och se över säkerheten på LSU-avdelningarna.
Sis kritiseras också för att ungdomarna har tillgång till mobiler och internet. Det är en följd av de lagändringar som riksdagen beslutade om 2018, men också av att barnkonventionen blivit lag och att Sis fått kritik för att inte leva upp till de mänskliga rättigheterna.
Tidigare fick ungdomarna ringa från institutionens telefoner, och datorer förekom i princip endast i skolverksamheten. Nu får de använda sina egna mobiler och surfplattor, men myndigheten tillhandahåller också gemensamma surfplattor. De kan ringa, surfa och chatta utan övervakning och utan att personalen har rätt att kontrollera vilka aktiviteter de ägnat sig åt eller vilka de har kontaktat.
Vi har varit oroliga för effekterna av lagändringarna från början med tanke på de allvarliga konsekvenserna: Personal har hotats via sociala medier. Vittnen har blivit hotade. Flickor har stämt träff utanför institutionen och blivit utsatta för övergrepp. LVM-klienter har beställt droger till institutionen.
Och nu kanske det visar sig att fritagningarna möjliggjorts genom att ungdomarna informerat sina kompisar om var och när de ska befinna sig på en särskild plats.
Att lagen ger Sis rätt att inskränka den intagnes rätt att använda mobil och internet räcker inte, anser vi. Det är orimligt att ungdomar som dömts för grova våldsbrott och tillhör kriminella gäng ska ha tillgång till mobiler och surfplattor som de får använda obevakat.
Det ger dem möjlighet att fortsätta sin kriminella verksamhet, men också planera fritagningar och avvikningar. Och nästa gång kanske vapnen kommer till användning.
Gängkriminalitet är ett växande problem för samhället, och därmed också för Sis. Snart kanske institutionerna tar emot ungdomar i nedre tonåren som tvångsvårdas på grund av kopplingar till gäng. Och kanske även LVM-hemmen får se en sådan utveckling.
För att Sis ska kunna skapa en trygg och säker verksamhet för både personal och intagna måste:
- Sis få ekonomiska resurser för att kraftigt öka säkerheten i hela verksamheten, inte bara på de institutioner som tar emot LSU-dömda.
- lagstiftningen ses över så Sis får större möjligheter att begränsa de intagnas användning av mobiler och internet.
Thord Jansson, ordförande ST inom Sis
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.