Vi finns – låt oss få vara på våra villkor

Saga Becker: När jag växte upp fick jag lära mig att personer som jag inte var på riktigt, vi var freaks

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-03-14 | Publicerad 2017-03-13

Hade jag haft förebilder att se upp till, känna igen mig och kunna spegla mig i när jag var yngre kanske jag inte hade känns mig så ensam, skadat mig själv eller velat dö, skriver Saga Becker.

DEBATT. När jag var yngre ställde jag mig själv ofta frågan: Hur ska man känna någon mening med nånting överhuvudtaget om man inte finns? Om man inte känner sig sedd av eller speglad inom konsten, kulturen eller samhället? Om man inte känner sig som en del av något större sammanhang? 

När jag växte upp fanns det inga ord eller begrepp för vad jag kände eller vem jag var, mitt sökande efter en identitet var ensam och lång. Jag matades med bilder av att personer som jag inte fanns eller var på riktigt, att jag var fel. Vi var skämten. Vi var horor. Vi var missbrukare. Psykon. Vi var freaks.

Jag matades med historier att det för personer som mig inte fanns någon framtid och att vi alla dör unga och ensamma. Det gör en hel del med den egna självbilden och omgivningens syn och bemötande mot en. 

Jag utvecklade tidigt ett självhat efter dessa inmatade bilder som ledde till grovt självskadebeteende och självmordstankar. Det jag saknade och hade behövt då var förebilder, historier som min att se upp till och känna igen mig i och inge hopp om att det finns en framtid.

Vi matas fortfarande i dag av cispersoners (personer som inte är trans) historier om oss – utan oss – med deras fokus och intressen. I deras ögon är vi fascinerande och vi exotifieras, objektifieras och finns till på deras villkor. Journalister skriver fel gång på gång i texter och artiklar utan att ta något ansvar och det skadar mer än det gör nytta. Till en början får vi hopp om att få tillgång till plattformar och sammanhang på våra villkor för att sedan uteslutas och exkluderas. 

Kvotera inte in oss för att plocka pk-poäng eller för att vara ”trendiga” utan ge oss chanser att bevisa att vi kan. Vi är inte våra könsidentiteter. Vi är individer med känslor, egenskaper och utryck.

Vi besitter perspektiv och upplevelser som borde värdesättas och sättas i sammanhang där vi kan lära och växa som individer.

Att förebygga psykisk ohälsa och självmord genom konsten och kulturen gör vi genom att låta människor inkluderas och inge hopp. Vi behöver positiva skildringar med mångfald som speglar den verklighet vi lever i.  Vi behöver verkliga historier på våra villkor med lyckliga slut som inspirerar. Det kommer i sin tur att öppna upp för omgivningen, öka förståelsen, ändra attityder och på lång sikt rädda liv.

Hade jag haft förebilder att se upp till, känna igen mig och kunna spegla mig i när jag var yngre kanske jag inte hade känns mig så ensam, skadat mig själv eller velat dö. 

Om du vill vara en god allierad och hjälpa till, ge oss tillgång till plattformarna, räck oss mikrofonen. Låt oss tala och lyssna på oss. Låt oss vara med i skapandet och i beslutsfattandet. Sluta ta våra historier och liv ifrån oss, sluta ta våra chanser att få våra röster att bli höra. Vi finns och vill vara oss själva på våra villkor.


Saga Becker, skådespelare, ambassadör för Suicide Zero och HBTQ förebygger självmord.


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.