Nej, vi lärare kan inte stoppa våldet själva
Debattören: Hela samhället måste kraftsamla mot gängkriminalitet, segregation och utanförskap
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2024-04-02 | Publicerad 2019-01-11
DEBATT. Ingen lärare borde få lämnas ensam med ansvaret att hantera våldsamma och hotfulla situationer som spårar ur. Ytterst är det arbetsgivarens ansvar.
Vi lärare kräver att det ansvaret växlar upp, så att den oroande våldspiralen i skolan kan brytas.
Sveriges television presenterar nyligen statistik från Arbetsmiljöverket som visar att anmälningarna om hot och våld i skolan ökar. Under 2018 inkom 845 anmälningar till Arbetsmiljöverket, den högsta siffran de senaste 5 åren. Sedan 2014 har över 3 000 anmälningar gjorts. Det är en ytterst allvarlig utveckling, även om det är svårt at veta om situationen på skolorna blivit värre eller om benägenheten att anmäla har ökat.
Men sifforna visar under alla förhållanden att det inte görs tillräckligt i dag för att skolledare, lärare och elever ska må bra och få utvecklas i skolan.
Det är viktigt att våldshändelser blir anmälda. Om rädslan segrar, så kommer situationen inte att kunna förbättras. Det är avgörande att anmälningar också tas om hand på arbetsplatsen, att man utreder vad som skett och hur det hade kunnat undvikas och att åtgärder vidtas för att lära av det inträffade och förhindra att det upprepas.
Vi lärare kräver att de kommunala och fristående skolarbetsgivarna ser till att det alltid finns ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete som innefattar både handlingsplaner, kompetensinsatser och riskbedömningar och också en fungerande företagshälsovård och elevhälsa. Skolledning och huvudmän måste erbjuda stöd och ha etablerade säkerhetsrutiner.
Ibland är orsakerna till våldet direkt skolrelaterat, ibland bottnar det i familje- och hemsituationer. Ofta kan en nyckel vara direkt dialog och bra samarbete med föräldrar och vårdnadshavare. I andra fall är samarbete och samordning med socialtjänst och/eller polis det viktiga.
Allt våld är inte präglat av svåra sociala eller medicinska omständigheter, men inte sällan är det en väsentlig faktor.
Vi lärare kan göra mycket både för att upptäcka elever som av olika anledningar far illa och även väga upp elevers olika förutsättningar. Självklart blir det arbetet än mer framgångsrikt om vi verkligen får tid att tillsammans med kollegor ägna oss åt våra elever och deras behov. Och vi ska såklart alltid slå larm om vi misstänker att elever lever i osunda hemförhållanden eller rör sig i destruktiva sociala miljöer.
Däremot kan vi lärare inte ensamma lösa samhällsbrister, bekämpa gängkriminalitet, segregation eller utanförskap. I det arbetet behöver hela samhället kraftsamla.
Det behöver finnas ett nära samarbete och upparbetade rutiner mellan socialtjänst, polis och skola. Även civilsamhälle och föreningsliv kan ofta med fördel vara involverade för att bryta en destruktiv utveckling.
För skolor som verkar i områden med svåra sociala utmaningar behöver det finnas tillräckliga ekonomiska resurser som kompenserar för det tuffare utgångsläget. Men det handlar lika mycket om att organisera ett helhetsgrepp runt elevernas livssituation, bland annat om att förstärka elevhälsan, att anställa yrkesgrupper som kan hjälpa barn och ungdomar med det som inte ingår i lärarrollen och bygga nätverk runt elever och elevgrupper.
Alla skolledare och lärare måste ha rätt till en trygg och säker arbetsplats. Och alla elever har rätt till en trygg och säker skolmiljö. Trygghet och säkerhet är en grundförutsättning för att vi lärare ska kunna lyckas med vårt pedagogiska uppdrag.
De nya alarmerande siffrorna från Arbetsmiljöverket måste därför tas på stort allvar av skolans arbetsgivare och av Arbetsmiljöverket. Nu behövs en ökad intensitet i arbetet mot våld och hot i skolan och för en trygg, lärorik och stimulerande miljö.
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.