Är det så vi lär våra söner att våldta?
Nisse Edwall: Ingen i vuxenvärlden förklarade för mig var gränsen gick
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2023-01-09 | Publicerad 2021-03-28
DEBATT. När jag var tjugo hade jag av någon anledning hamnat ensam i en bubbelpool tillsammans med sex fulla kvinnor ungefär dubbelt så gamla som jag. En av dem var lite mer packad än de andra och blev alltmer framfusig.
Till slut började hon liksom klättra upp på mig. Det slutade med att jag föste bort henne med mina fötter och gick därifrån.
I stunden upplevde jag det som rätt obehagligt men ganska snart förvandlades det till en rolig historia som jag berättat rätt många gånger.
Det är enda gången någonsin jag blivit antastad.
När jag gick i högstadiet var det endast en dörr som skiljde killarnas duschrum från tjejernas dito. Under dörren fanns det en glipa på cirka en halvcentimeter. Jag har ett tydligt minne att vi skvätte vatten på golvet under dörren för att på så sätt skapa en spegel av vatten så att vi kunde se in i tjejernas dusch.
Jag har tänkt en del på den där storyn också genom åren. Ofta med ett garv. Det är också med ett garv den tagits emot när jag berättat den. Det var också med ett garv det hela avfärdades av gympaläraren när våra tafatta spioneriförsök uppdagades back in the day.
Jag var rätt stökig i tonåren. Jag skolkade en del, jag snattade, jag hängde med fel grabbar i fel portuppgångar.
Från vuxenvärlden fick jag lära mig att det var fel att stjäla och snatta och att detta beteende i sin tur fick konsekvenser. Vilket i sin tur medförde att jag hela tiden gick runt med lite magont och en känsla av att det jag höll på med var fel. Vilket gjorde att jag lärde mig var gränserna gick och så småningom växte jag upp och slutade stå i fel portuppgångar.
Var fick jag då lära mig om gränsen vad gäller hur man beter sig mot kvinnor? Ja, inte låg den vid att försöka spionera på nakna tjejer i alla fall.
Inte heller fick jag lära mig att gränsen var passerad om man slog till tjejerna på rumpan i kön till matsalen.
Så var gick egentligen gränsen? Tjata till sig en kyss på nån föräldrafri fest? Argumentera i timmar för lite petting? Tigga om att få ligga? Ingen aning. Det var inga vuxna som lärde ut någonting. Och mina polare verkade inte ha någon aning.
Den första som lärde mig något var en tjej som på en fest när jag var sexton gav mig en örfil när jag för tionde gången försökte tjata mig till att få se hennes bröst.
Men åter till bubbelpoolen. Om vi leker med tanken att jag varit en 20-årig tjej och satt mig själv i en bubbelpool med fem fulla män i begynnande medelåldern och en av dem hade börjat antasta mig så kan jag lova att den historien inte hade berättats med ett garv i dag.
Häromkvällen lyssnade jag på musik och sprang i löparspåret. Jag körde rätt hårt och var helt inne i musiken. Utan att tänka närmare på det passerade jag en tjej i 25-årsåldern. Hon såg helt vettskrämd ut när jag sprang förbi. Alltså inte så där hoppa till-rädd utan verkligen livrädd.
Jag har aldrig varit rädd när jag har varit ute och sprungit.
Undrar hur det känns att vara kvinna och veta att i stort sett alla män man träffar är fysiskt överlägsna och kan göra lite vad de vill med en om de vill.
Hur går det till när vi lär våra barn att våldta, undrade häromdagen Agnes Lidbeck i DN.
Jag vet inte. Men jag vet att jag har en son som har gymnastik med efterföljande dusch. Och är det något jag ser som min uppgift så är det att se till att han får ont i magen så fort han tillverkar en vattenspegel efter gympan.
När han sen är sexton år och är på fest och han märker hur en polare tjatar om att få se en tjejs bröst så ska det vara han som stegar fram och ger honom en örfil.
Nisse Edwall, poddare och skribent
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.