Gör storskalig skada på miljön brottslig överallt
Debattörerna: Att förbjuda ekocid är likt ett kinderägg en tre-i-ett-lösning för planeten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-12-26 | Publicerad 2021-12-25
DEL 3 AV DEBATTSIDANS SERIE ”10 ÅR” OM LÖSNINGAR PÅ KLIMAT- OCH MILJÖKRISEN
2021 var året då vi började behandla klimatförändringarna och den biologiska mångfalden som olika delar av samma system. Toppmöten har under hösten hållits för båda frågorna, och det står klart att vi behöver göra mer för att skydda våra livsförutsättningar. Ett förslag får allt mer uppmärksamhet.
Att göra storskalig miljöförstöring – ekocid – till ett internationellt brott hjälper oss att
- bromsa klimatförändringarna
- skydda biologisk mångfald
- värna mänskliga rättigheter.
Det är som ett Kinderägg för planeten.
Strax före midsommar offentliggjordes ett förslag på definition av ekocid som ett tillägg till Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Förslaget är skapat av en oberoende panel toppjurister, specialister på internationell rätt.
Enligt förslaget definieras ekocid som ”olagliga eller hänsynslösa handlingar som begås med insikt att det finns en påtaglig sannolikhet för allvarliga och antingen vidsträckta eller långsiktiga skador för miljön som orsakats av dessa handlingar.”
Om ekocid blir ett internationellt brott kan de högsta beslutsfattarna i företag och stater hållas personligen ansvariga för beslut som får stora konsekvenser för mänskligheten. Detta är väsentligt kraftfullare än ansvar på nations- eller institutionsnivå.
Internationell straffrätt mot storskalig miljöförstöring skulle bidra till en hållbar framtid på flera sätt. Det skulle...
- bromsa klimatförändringarna. Friska ekosystem är en förutsättning för ett stabilt klimat eftersom de binder och lagrar koldioxid. Ekocid som internationellt brott skulle göra storskalig och vårdslös utvinning av fossila bränslen till en mer riskabel verksamhet för utövarna, genom att de högst ansvariga skulle kunna hållas personligt ansvariga för storskaliga miljöskador.
Det skulle göra nuvarande förtäckta subventioner av fossila bränslen mer obekväma för beslutsfattare, vilket torde medföra att det fossila i högre grad fick bära sina verkliga kostnader, is tället för att som idag vältras över på de mest utsatta och på kommande generationer. - skydda biologisk mångfald. Det största hotet mot naturens rikedom är förstörelse av de ekosystem där arterna har sitt hem. Genom att skydda till exempel gamla skogar skyddar vi också de arter som bor där.
- värna mänskliga rättigheter. Genom att skydda miljön skyddas också mänskliga rättigheter som rätten till rent vatten, mat, hälsa och frihet. Den 21 oktober 2021 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter också en resolution om att införa en ren och hälsosam miljö som en mänsklig rättighet och att uppmana medlemsstaterna att samverka för det.
Internationell lag behövs, för annars riskerar vi att smutsig verksamhet flyttas till länder med svagare miljölagar och rättssystem.
På den första internationella konferensen om miljöfrågor, Stockholmskonferensen 1972, använde statsminister Olof Palme begreppet ekocid och kallade det ett ”illdåd, som kräver omedelbar internationell uppmärksamhet”. Han avslutade sitt tal med att säga: ”Framtiden är gemensam. Vi måste dela den tillsammans. Vi måste forma den tillsammans.”
Det är lika sant idag. Det är hög tid att se till att vi får gemensamma regler för att skydda klimatet, naturen och varandra.
Internationella brottmålsdomstolen kan i dag väcka åtal mot ansvariga för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott. Att lägga till ekocid skulle visa hur allvarlig den extrema förstörelsen av ekosystemen är.
Rent tekniskt är det inte svårt att göra. Vilken som helst av Romstadgans parter kan föreslå ett tillägg till den, som sedan behöver godkännas av minst två tredjedelar av parterna.
Ett flertal stater har under 2021 uttryckt intresse för frågan, bland annat Belgien och Finland. Andra aktörer stödjer också idén om ekocidlag, däribland EU:s utrikeskommitté och International Corporate Governance Network, ICGN, vars medlemmar har mer än hälften av världens kapital under förvaltning.
Vi hävdade ovan att ekocidlag är som ett Kinderägg för planeten. Men vad är då överraskningen?
Här kommer den.
De mest långtgående effekterna av att kriminalisera ekocid är att det också kommer att påverka våra värderingar, för det som är brottsligt ser vi människor som omoraliskt. När vi värdesätter naturen högre kommer vi att få ett friskare samhälle och friskare människor.
Julen är hoppets högtid. Ekocidlag ger hopp.
En God Jul önskar
Pella Thiel, ordförande, End Ecocide Sweden;
sakkunnig, UN Harmony with Nature Programme.
Kristín Vala Ragnarsdóttir, professor i hållbarhetsvetenskap, Islands universitet.
Eleanor Sharpston, QC, Generaladvokat vid EU-domstolen 2006-2020.
Kate Mackintosh, Executive Director för the Promise Institute for Human Rights vid UCLA (University of California, Los Angeles) School of Law.
Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid universiteten i Göteborg och Oxford, forskningschef vid Royal Botanic Gardens, Kew i Storbritannien.
Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, och Researchers Desk.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.