Vaccinpass går inte att jämföra med nazismen

Debattören: Vaccinmotståndare förvanskar Förintelsen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-01-19

Jämförelser med nazistregimen syns i vaccinprotester världen över – och även i Sverige. Det är en farlig utveckling. Låt inte Förintelsen bli ett slagträ i vaccindebatten, skriver Caroline Källner.

DEBATT. Vaccinmotståndare jämför dagens restriktioner med tysk nazism på 1930-talet. Den gula Davidsstjärnan och hakkorset används.

Är det rimliga argument i en polariserad debatt? Nej, det är att förvanska Förintelsen.

Alla har rätt att kritisera hanteringen av den pågående pandemin och införda smittspridningsåtgärder – att ha olika åsikter är en del av vår demokrati.

Men det är ett problem att vaccinmotståndare argumenterar mot vaccin och vaccinpass i direkta jämförelser med hur judar i 1930-talets Tyskland behandlades.

De berövades sina rättigheter av den nazistiska regimen, exempelvis genom tvånget att bära den gula Davidsstjärnan och att bokstaven ”J” infördes i tyska judars pass.

Jämförelser med nazistregimen syns i protester världen över – och även i Sverige. Alternativa svenska sajter skriver om ”nazismens återkomst”, och i antivaccin- demonstrationer avbildas hakkorset, vilket vi såg i Malmö nyligen.

debattsidor och på sociala medier dras paralleller till nazistläkarnas oetiska experiment, och till nazisternas avhumanisering av vissa samhällsgrupper.

Att Förintelsens symboler används i vaccindebatten förminskar och förvanskar historiska fakta. Det är inte lika uppenbart som att förneka att Förintelsen har ägt rum. Just därför är denna typ av förvanskning farlig – för att den är svårare att sätta fingret på.

Det är med oro vi ser hur vaccinmotståndare, antagligen på grund av okunskap snarare än antisemitiska värderingar, ser sig som offer för ett auktoritärt styre i direkt jämförelse med dem som mördades av nazisternas regim.

Att använda historiska exempel för att göra en poäng förekommer ofta, likheter och skillnader används i olika narrativ. Men att jämföra Förintelsen och samtida skeenden måste göras med försiktighet.

Det finns de som av ideologiska skäl vill förneka eller grumla minnet av Förintelsen – och aningslösa jämförelser och felaktiga fakta bidrar till deras syften.

Vi ser att extrema grupper utnyttjar krisen för att så misstro mot demokratin, hetsa mot minoriteter och sprida antisemitiska konspirationsteorier.

Pandemin ger näring åt gamla myter om en judisk världskonspiration, om att sjukdom och vaccin tjänar judiska syften. Det visar en brittisk rapport i oktober 2020 och en FOI-rapport i juni 2021.

Liknande myter användes i Nazityskland för att motivera förföljelsen av judar.

I juni förra året visade vår rapport om antisemitism att 11 procent instämde helt eller delvis i att ”judarna har för stort inflytande i världen i dag”. Påståendet uttrycker en traditionell antisemitism om judars makt och inflytande.

Antisemitiska föreställningar finns således i Sverige i dag. Därför är det allvarligt att vaccinmotståndare relativiserar Förintelsen, kanske utan att veta om det, och utan att vilja bidra till antisemitism.

Nu ser vi hur vaccinmotståndare och högerextremister marscherar sida vid sida i demonstrationståg världen över – och med Davidsstjärnan, J-passet och hakkorset som symboler för införda restriktioner.

Det som händer är att nazisternas folkmord på sex miljoner människor förvanskas och förminskas, vilket gör det svårare för människor att förstå vad Förintelsen egentligen var och vad den innebar. Det är respektlöst mot alla de som föll offer.

Och detta sker på gator och torg, på internet och på debattsidor. Det sker i våra offentliga rum där den viktiga diskussionen om pandemiåtgärder pågår.

Detta banar vägen för antisemitiska uttryck i vår vardag. En antisemitisk retorik är nu på väg att spridas långt utanför de extrema kretsarna.

Det är en farlig utveckling. Låt inte Förintelsen bli ett slagträ i vaccindebatten.


Caroline Källner, tf överintendent för Forum för levande historia


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.