Hökmark har glömt de andra folkmorden

Replik från Stefan S Widqvist om antisemitism

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-02-04 | Publicerad 2020-01-29

Vi vill gärna föreställa oss att vi är fria från nazismen, men det nazistiskt grundade föraktet för den svage är närvarande i dagens konkreta politik, skriver Stefan S Widqvist i en replik till Gunnar Hökmark.

REPLIK. Gunnar Hökmark begränsar förståelsen av den historiska händelsens karaktär. Han betonar att ”Antisemitismen är en särskild art av hat. (…) Den är något annat än inskränkthet, fördomar, främlingsfientlighet eller förakt för andra människor (…) just antisemitismen för människor bortom all mänsklig hänsyn…”

Varför framställer Hökmark antisemitismen så exklusiv, så egenartad att den inte kan jämföras med andra former av rasism?

I Hökmarks värld kan Förintelsen inte relateras till någon annan historisk händelse. Antisemitismen blir den oförklarliga ondskan skild från allt annat förtryck och diskriminering. ”Den bygger nämligen på den sjuka och demoniska tanken att utrota ett helt folk genom att systematiskt utrota var och en – baby, småbarn, flicka, pojke, kvinna och man – bara för att de är judar. (…) den brutala ondskans godtycke.”

Nu tycks Hökmarks historiska minne vara kort, för det verkar som att begreppet ”folkmord” och dess konkreta realiteter i vår värld fallit ur hans minne. Fruktbarare för förståelsen av Förintelsen vore om vi startade i vårt europeiska ansvar.

I stället för att framställa nazismens antisemitism som unik, borde vi kunna erkänna att den rasistiska ideologin om europeisk överhöghet, som präglade hela den europeiska kolonialismen, var en av grundtankarna även för nazismens härskarideologi.

Hökmark har glömt bort folkmorden, som utförts av europeiska kolonialisatörer runt om i världen. Folkmord som motiverades med att Europas expansion var en biologisk nödvändighet, som måste leda till de lägre rasernas förintelse.

Auschwitz-Birkenau är kulmen på den koloniala ideologin, nu med dess moderna och industriella tillämpning. Hökmark känns inte vid att folkmorden varken började eller slutade med nazismens antisemitism.

Nazismens sätt att tänka om människan uppstod inte i 1930-talets Tyskland och än i dag har dess tankar inflytande i flera högerpopulistiska partier.

Hökmark borde vara mer angelägen om att blotta den underliggande ideologin som präglade nazismen för att kunna se likheter och skillnader i dagens politiska strömningar. Men han gör tvärtom, när han motverkar en bredare diskussion om den nazistiska människosynen.

”Gör vi begrepp som nazism och fascism till ord som handlar om politikens motsättningar är vinnarna nazister och extremister som vill utnyttja politikens motsättningar.” Hökmark undviker den ideologiska diskussionen kring nazismens innehåll och förfrämligar nazismen genom att i huvudsak betona dess brutalitet.

Vi vill gärna föreställa oss att vi är fria från nazismen, men det nazistiskt grundade föraktet för den svage är närvarande i dagens konkreta politik. Det är av största vikta att blottlägga det nazistiska tankegodsets influenser hos dagens politiska partier.


Stefan S Widqvist, pensionerad lärare vid Karlstads Universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en replik. Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.