Cheferna myglar och roffar åt sig – agera

Debattören: Det behövs en antikorruptionsenhet för statlig verksamhet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-05-18 | Publicerad 2017-05-13

En rad svenska myndigheter har skakats av skandaler de senaste åren. I dag skriver Hans Hoff att det är hög tid att regeringen inrättar en särskild antikorruptionsenhet. ”Skandalerna utgör ett allvarligt hot mot demokratin.”

DEBATT. Medieakademins förtroendebarometer 2017 visar att allmänhetens förtroende nu sjunker för ett antal viktiga myndigheter. Det är allvarligt. Förtroendet för de svenska myndigheterna handlar ytterst om förtroendet för demokratin.

De senaste åren har flera svenska myndigheter och statligt ägda svenska bolag skakats av skandaler. Skandalerna har haft en gemensam nämnare: korruption. Är det en tillfällighet? Eller har chefer vid svenska myndigheter tappat sin moraliska kompass?

Tage Erlanders fru återlämnade sin mans blyertspennor som den gamle statsministern hade haft för hemarbete, märkta ”Tillhör statsverket”. Vilken förändring har skett från den tidens genuina hederlighet till den roffarmentalitet som nu genomsyrar den senaste tidens skandaler inom staten?

Nu i april kom uppgifter om ännu en korruptionsskandal inom staten. Denna gång vid Karolinska institutet (KI). Professorer och höga chefer på KI har under flera år sålt tjänster till KI från ett eget bolag. De har själva godkänt fakturorna som skickades från bolaget.

Skandalen är bara en i raden av korruptionsaffärer vid statliga myndigheter och bolag på senare år:

Under 2014 skakades Försäkringskassan av en skandal med koppling till korruption. En kommunikationschef utsåg sin flickvän till chef och höjde hennes lön.

2015 kritiserades Sjöfartsverket av JO och Konkurrensverket i samband med ett stort helikopterinköp.

Under 2016 fick skandalen kring Riksrevisionen stor uppmärksamhet. Det avslöjades att flera riksrevisorer hade anställt tidigare kollegor, lagt sig i granskningar som rörde dem själva och låtit utomstående ha synpunkter över det interna arbetet.

Det allvarligaste med denna skandal är att Riksrevisionen är just den myndighet som har till uppgift att granska att det inte förekommer korruption inom staten.

I januari 2017 avslöjades att två toppchefer vid Statens fastighetsverk, däribland verkets nu uppsagda generaldirektör, misstänks för en omfattande korruptionshärva. Minst åtta anställda hade sedan 2011 informerat ledningen om misstänkt korruption.

I februari 2017 fick Skatteverkets generaldirektör lämna sin tjänst efter att ha medverkat till att varna sin gamla vän Frank Belfrage, tidigare kabinettssekreterare, när ”Uppdrag granskning” ringde Skatteverket och begärde ut uppgifter om hans skatteplaceringar.

I mars 2017 avslöjades att en tidigare chef vid det statliga bolaget Akademiska hus misstänks för grov förskingring. Han utreds för att ha lurat fastighetsbolaget på miljonbelopp tillsammans med en byggfirma.

Korruptionsskandalerna utgör ett allvarligt hot mot demokratin. Är det toppen på ett isberg eller har vi en roffarmentalitet på de svenska myndigheterna?

Det allvarliga med flera av de nämnda skandalerna är att medarbetarna har slagit larm men cheferna har inte gjort något åt saken. Det är också anmärkningsvärt att chefer som avskedas bibehåller sin lön och sina förmåner.

Regeringen måste nu kraftfullt agera och säkerställa att det inte förekommer fler fall av korruption.

En särskild antikorruptionsenhet bör snarast inrättas med långtgående befogenheter. Den ska säkerställa att korruption inte förekommer i statlig verksamhet.

Enheten bör även ha en nationell tipstelefon dit alla statligt anställda ska kunna ringa in anonymt och anmäla misstänkta oegentligheter.


Hans Hoff


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.