Pandemin ett bakslag i kampen mot plasten
Forskare: Risk att engångsartiklar återigen normaliseras
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-11-22
DEBATT. Efter år av förändringsarbete började bruket av plast och engångsartiklar att begränsas i Sverige. Men covid-19 satte stopp för den positiva utvecklingen. Oron som pandemin för med sig har kommit att i stället öka plastanvändningen och bruket av engångsartiklar.
Nu riskerar vi att återigen göra oss beroende av produkter med ödesdigra effekter för miljön.
Innan covid-19 pågick en kraftsamling i Sverige för att minska vårt beroende av plast och engångsartiklar. EU lanserade en strategi för hållbar plasthantering och ett direktiv för att reglera engångsplast.
Sverige införde en skatt på användningen av plastpåsar. Företag började öppna upp för alternativ till plast och engångsartiklar. Normer och vanor som var djupt rotade i vår konsumtionskultur började ändras.
Men med covid-19 ökar användningen av plast och engångsartiklar återigen. Användningen ökar inte bara inom sjukvården, utan även i hushållen och övriga samhället.
Vissa kafékedjor accepterar inte längre medhavda muggar. Hämtmat i engångsförpackningar har ökat. Second handbranschen och återanvändning har drabbats hårt under pandemin. Implementeringen av direktivet för engångsplats kan komma att skjutas upp.
Om Sverige dessutom inför allmänna krav om skyddsutrustning mot covid-19 kommer miljontals engångsmasker och handskar att användas och kasseras. Skyddsutrustningen görs i huvudsak av plast och hamnar precis som andra engångsmaterial lätt i naturen för vidare spridning.
Inblandning av återvunnen plast i engångsartiklar har samtidigt minskat, på grund av sjunkande priser på olja. Så även om engångsartiklar av plast slängs i vanliga soporna, har de stora långsiktiga effekter genom att bidra till den globala uppvärmningen.
En tidigare oro har kommit tillbaka med pandemin – återanvändningsbara produkter som osäkra eller ohygieniska. Genom att ta med påsar eller kaffemuggar hemifrån antas risken öka för butiksanställda. Engångsmaterial och plast framställs samtidigt som det ansvarfulla, säkra och skyddande valet.
Detta är i linje med de argument som förs fram av plastsektorn som försökt motarbeta de senaste årens restriktioner. Med pandemin ser de en möjlighet till att återta sin förlorande marknadsposition.
Enligt tidningen Svensk plastforum: ”Covid-19 [kan] bidra till att synen på plast i allmänhet och engångsplast i synnerhet nu förändras till det bättre”. Tony Radoszewski, vd för branschorganisationen Plastics menar att “vi lever längre, hälsosammare och bättre på grund av engångsartiklar av plast”.
Det är rimligt att personlig hälsa prioriteras före miljöhänsyn. Men forskning har visat att viruset snarare överlever längre på plast än andra material, samtidigt som viruset enkelt kan desinfekteras bort oavsett material.
Att engångsartiklar av plast används inom en stressad sjukvård är förståeligt, men om engångsplastartiklar minskar smittorisken i övriga samhället är osäkert.
Det är viktigt att bevaka vilken effekt den häpnadsväckande snabba återgången till engångsartiklar och plast kommer ha på sikt i Sverige.
Eftersom Sverige nu tycks gå in i en andra våg, samtidigt som vi inte vet hur länge vi behöver leva med denna eller kommande pandemier är det viktigt att råden utformas med hänsyn till de långsiktiga hållbarhetsmålen. Det finns till exempel återanvändbara alternativ till engångsmasker som kan göras hemma. Risken är annars att tidigare rädslor och lobbygrupper kommer trycka på för ökad användning av engångsmaterial och plast.
Därigenom kan användningen av engångsmaterial i plast återigen normaliseras och den tidigare kraftsamlingen gå förlorad.
Nils Johansson, forskare på avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier, KTH
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.