Ge oss möjligheten att utveckla jordbruket

LRF: Hållbarhetsmålen hindras av billig mat

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-07-29 | Publicerad 2020-07-28

Livsmedelsbutikerna pressar priserna och svenska bönder får ta konsekvenserna av det. Det är en otidsenligt affärsidé som hindrar jordbruket att nå hållbarhetsmålen, skriver LRF.

DEBATT. Maten blir allt billigare och matsvinnet ökar. Det är ett ohållbart hot mot svenska bönders möjlighet att införa miljö- och klimatförbättrande åtgärder.

”Sveriges billigaste matkasse syns fortfarande i butikers reklam och matkassar. En otidsenlig affärsidé.

Forskning och nya metoder för att odla hållbart visar att kunskapsbrist inte längre begränsar bondens miljöåtgärder. I dag finns kända hållbarhetslösningar. Vi vet hur vi kan minska övergödning av vattendrag, hur vi kan öka biologisk mångfald och minska klimatpåverkan.

Problemet är matens låga pris och jakten på billigaste råvaran. Det är dags att införa ”Sveriges hållbaraste matkasse”.

Miljöförbättringar kan åstadkommas med små medel. Om en vanlig brödlimpa skulle kosta 50 öre mer kan våra lantbrukare få råd med fossilfri mineralgödsel producerad av sol, vind och vattenkraft. Vilket klimatsteg!

Ökat pris på spaghettipaketet med 10 öre så kan vi kraftigt öka antalet lärkrutor i vetefälten, från 13 000 som redan anlagts för den rödlistade sånglärkan.

50 öres påslag på mjölk eller fil räcker för att lösa risken för övergödning av sjöar och hav – och rädda flera hotade arter. Exemplen är otaliga. Utan att nämnvärt påverka kassakvittot. Men det blir endast möjligt om prispåslaget verkligen går dit det bäst behövs – till bonden.

En undersökning, av Jordbruksverket och LRF, bland ett stort antal lantbruksföretag visade att ju större gård, desto fler genomförda hållbarhetsåtgärder. Inte för att gården är stor utan för att stora gårdar oftast är mer lönsamma. Det visar att lantbrukare självmant väljer att använda ökad lönsamhet till att investera i hållbarhet.

Omvänt betyder det att små och medelstora gårdar, med sämre lönsamhet, har mindre ekonomiska möjligheter till hållbarhetsåtgärder.

Havs- och vattenmyndighetens undersökning av betalningsförmåga för åtgärder för renare vatten, bland cirka 942 000 svenska företag, visar att lantbruket har påtagligt svag lönsamhet jämfört med andra branscher.

Undersökningen beskriver däremot lönsamheten som god i andra delar av matproduktionens värdekedja. Av de pengar som konsumenten betalar för maten behöver alltså lite mer hamna hos bonden. Antingen behöver fördelningen förändras eller så behövs en liten prisjustering.

En hållbarare och därmed värdefullare matkasse för konsumenten, lantbrukaren och vår framtida miljö. Att utredare och experter konstaterar ett ”genomförandeunderskott av miljöåtgärder på gårdarna är därför inte konstigt.

Bara ett litet påslag på matkvittot skulle öka möjligheten för bonden att:

  • använda den modernaste tekniken för precisionsgödsling
  • byta till biobränslebaserade pannor för torkning av spannmål
  • skifta om till fossilfria biodrivmedel för traktorer och arbetsfordon
  • investera i bevattningsdammar och göra odlingarna mer robusta mot torka

När årets fågeltaxering presenterades kommenterades den i nyheterna med att ”det går dåligt för jordbruksfåglarna sedan 1970-talet” på grund av ”modernt jordbruk”. Men på 1970-talet användes i genomsnitt 25 procent av hushållens disponibla inkomst till livsmedel. I dag 12 procent.

Maten är nu så billig att svensken i snitt slänger var femte matkasse. Om vi i Sverige ändrar beteende för att halvera matsvinnet till 2030 så klarar vi att betala för en verkligt hållbar matproduktion – utan att det märks i hushållskassan.

Det pågår en intensiv debatt om mat och miljö, med många åsikter om vägarna framåt för att nå miljö- och klimatutmaningarna. Men fler behöver bry sig om hur livsmedel produceras.

Oavsett vilken väg var och en av oss föredrar så finns det en gemensam nämnare. Tankesättet bakom ”Sveriges billigaste matkasse” är inte vägen till hållbarhet.


Palle Borgström, förbundsordförande, LRF
Per Lindahl, styrelseordförande, Lantmännen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.