Segregationen är ett hinder för demokratin

Debattören: Vi ser en ojämlikhet kopplad till var du bor

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Rapporten visar att det verkar finnas en koppling mellan segregation och förutsättningar för att verka demokratiskt. Det behöver tas på allvar och åtgärder behövs för att förhindra demokratiska utanförskap, skriver Anders Kessling.
Foto: TT, ULRIKA PUDAS
Rapporten visar att det verkar finnas en koppling mellan segregation och förutsättningar för att verka demokratiskt. Det behöver tas på allvar och åtgärder behövs för att förhindra demokratiska utanförskap, skriver Anders Kessling.

DEBATT. Demokratin i Sverige står på en stark grund. Samtidigt finns det en demokratisk ojämlikhet som är kopplad till var i landet människor bor.

Det visar en rapport som Delegationen mot segregation lämnade till regeringen i går och som jämför det demokratiska deltagandet i områden med socioekonomiska utmaningar med andra områden.

Även när hänsyn tas till exempelvis kön, utbildningsnivå och födelseland, visar resultaten att det kvarstår en demokratisk ojämlikhet mellan olika områden.

Det kanske mest alarmerande resultatet rör valdeltagandet. Deltagande i valen är särskilt viktiga i en demokrati och är på ett sätt det mest jämlika: en människa, en röst.

Det finns dock stora skillnader. Valdeltagandet i riksdagsvalet är närmare 19 procentenheter lägre i områden med socioekonomiska utmaningar än i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. I valen till landstings- och kommunfullmäktige är skillnaden ännu högre; 23 procentenheter.

Fler i områden med socioekonomiska utmaningar har dessutom avstått från att delta politiskt av rädsla för hot, trakasserier och våld och det finns också skillnader när det kommer till intresset för politik samt tillit till människor och till samhällsinstitutioner.

Cirka 61 procent av de boende i områden med socioekonomiska utmaningar är medlemmar i minst en förening medan motsvarande siffra för riket i stort är cirka 76 procent.

Segregation handlar om att människor lever sina liv separerade från varandra. Denna uppdelning innebär att det blir koncentrationer av människor med liknande bakgrund i exempelvis bostadsområden. Segregationen påverkar hela samhället, då ett samhälle som är segregerat glider isär.

Samtidigt får segregationen ofta sämre konsekvenser för områden med socioekonomiska utmaningar eller till exempel landsbygden.

Skillnader i demokratisk delaktighet mellan olika områden kan riskera att leda till att politiska beslut gynnar områden där delaktigheten är högre och missgynnar områden där den är lägre.

Rapporten visar att det verkar finnas en koppling mellan segregation och förutsättningar för att verka demokratiskt. Det behöver tas på allvar och åtgärder behövs för att förhindra demokratiska utanförskap, något som i värsta fall riskerar att urholka demokratin.

Men det finns också en outnyttjad potential till demokratisk utveckling. Boende i områden med socioekonomiska utmaningar anger visserligen att de är mindre intresserade av politik än boende i andra områden, men de är lika intresserade av samhällsfrågor generellt och i många fall mer intresserade av det som händer ute i världen.

Det är ett intresse som samhället måste ta tillvara.  

Delegationen mot segregation vill påtala vikten av att regeringen även fortsättningsvis tillsätter resurser till åtgärder för att fler ska bli delaktiga i demokratin. Det är dock viktigt att dessa insatser också beaktar en geografisk dimension som tar hänsyn till olika socioekonomiska förutsättningar i olika områden.

Det handlar om åtgärder för att öka valdeltagandet i områden med socioekonomiska utmaningar och som stimulerar deltagandet mellan valen.

Men enskilda insatser räcker inte hela vägen. Det demokratiska utanförskapet hänger samman med annan ojämlikhet i samhället och för att minska segregationens negativa konsekvenser krävs breda välfärdsreformer kopplat till bostadsbyggande, arbetsmarknad, skolan och reformer för en levande landsbygd.

Det finns i dag inget officiellt sätt att på bred basis mäta hur segregationen i Sverige ser ut och utvecklas. Om myndigheten får i uppdrag att ta fram ett sådant system, kan det fungera som ett viktigt instrument för att mäta om och hur olika insatser mot segregation har effekt, inte minst när det gäller delaktighet i demokratin.

Vikten av att stärka demokratisk jämlikhet kan inte nog betonas. Ett kraftfullt arbete mot segregation är nödvändigt för att skapa en demokrati för alla.


Anders Kessling, tf direktör för Delegationen mot segregation


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN