Så kan ett volymmål för invandring funka
M: Om det strider mot asylrätten – hur kan Tyskland, Österrike och Kanada göra så?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-06-05 | Publicerad 2020-06-04
DEBATT Asylinvandringen är fortsatt på ohållbara nivåer sett till Sveriges integrationsförmåga. Moderaterna har därför föreslagit att invandringspolitiken ska styras av ett volymmål. Inför dagens extrainsatta sammanträde i den parlamentariska migrationskommittén presenterar vi hur det kan fungera i praktiken.
Moderaterna vill att invandringspolitiken ska vara målstyrd. Vi har gång på gång framhållit att ett volymmål kan ge invandringspolitiken förutsägbarhet och långsiktig hållbarhet, samtidigt som den enskildes rätt till en prövning av skyddsskälen respekteras.
De som fortfarande hävdar att ett volymmål skulle strida mot asylrätten måste svara på frågan varför både Tyskland och Österrike kan ha ett volymmål utan att EU-kommissionen agerat eller stött på hinder hos EU-domstolen. Likväl är de svaret skyldiga varför Kanada kan ha ett volymmål utan att det strider mot asylrätten, samtidig som ett mål skulle vara omöjligt i Sverige.
Vi moderater arbetar för att den parlamentariska migrationskommittén ska anta ett mål om att asylinvandringen till Sverige ska ligga på nordiska nivåer. Det innebär att antalet asylansökningar behöver minska med 80 procent till knappt 4 800.
Under 2019 tog Sverige emot tre gånger så många ansökningar som Danmark, Finland och Norge gjorde tillsammans. Det är orimligt och ohållbart sett till Sveriges stora integrationsmisslyckande.
Vi måste våga vidta kraftfulla åtgärder för att vända den oroväckande utveckling vi ser i Sveriges utanförskapsområden, där var tredje elev lämnar nian utan gymnasiebehörighet. Där kvinnor står långt från arbetsmarknaden. Där alltför många fastnar i ett bidragsberoende som påverkar den psykiska hälsan negativt och riskerar gå i arv.
Med fortsatt ohållbara nivåer på invandringen sviker vi alla dem som fått en fristad i Sverige men inte en verklig chans till integration. En human invandringspolitik kan inte bara handla om hur många vi låter passera gränsen, utan måste också utgå från hur många som blir en del av vårt gemensamma samhälle. Ett volymmål handlar om att säkerställa att asylinvandringen ligger på en hanterbar nivå, sett till Sveriges integrationsförmåga.
Sverige har mål inom andra politiska sakområden, till exempel finanspolitiken och klimatpolitiken. Det klimatpolitiska ramverket har också fått ge inspiration när vi formulerat hur ett invandringspolitiskt volymmål kan utformas i verkligheten.
Vi föreslår således att regeringen vart fjärde år ska presentera en handlingsplan till riksdagen – precis som de gör för klimatpolitiken.
Handlingsplanen ska inkludera en utvärdering av den förda politiken och eventuella åtgärder som ska vidtas om volymmålet riskerar att överskridas. Det kan handla om utökade gräns- och ID-kontroller, minskat antal kvotflyktingar eller att tillfälligt stoppa beviljandet av nya uppehållstillstånd till anhöriga.
Vilken utrikes- och biståndspolitik regeringen avser bedriva för att förebygga behovet av flykt och för att säkerställa ett effektivt återvändande bör också redovisas i en sådan handlingsplan.
Likt den klimatpolitiska handlingsplanen ska en invandringspolitisk handlingsplan remitteras och synpunkter från myndigheter, kommuner och civilsamhället ska beaktas. Detta för att utforma en åtgärdslista som utgår från den faktiska integrationsförmågan.
Det går alltså att utforma ett regelverk anpassat för Sveriges situation med inspiration från andra länder. Det gäller särskilt de länder som är bundna av samma asylrättsliga regler som Sverige och som ändå kunnat hitta verktyg för en långsiktigt hållbar invandringspolitik.
Att det finns partier i migrationsutredningen som fortfarande påstår att ett volymmål strider mot asylrätten innebär att de antingen inte sätter sig in ordentligt i förslagen utan låter ideologiska käpphästar styra, eller att de helt enkelt saknar intresse för att förhandla framtidens invandringspolitik med Moderaterna.
Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.