Så får vi apoteken att fungera bättre

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-06-09

Kronans apotek: Utvecklingen är god – men inte på grund av läkemedelsförsäljning

Andreas Rosenlund, Kronans apotek.

Under apoteksomregleringens femte år har regeringen aviserat en ny apoteksutredning. Och det finns utvecklingsmöjligheter. Samtidigt får vi inte glömma att vi aldrig haft en bättre apoteksservice till kunderna än i dag.

Apotekens resultat har utvecklats positivt, men inte på grund av att vi säljer läkemedel, utan på att apoteken är allt skickligare på att sälja annat än receptbelagda läkemedel. Intjäningen på recepten täcker inte kostnaderna förbundna med läkemedlen och bidrar till att apoteken satsar allt mer på andra typer av produkter.

I många andra länder, som Frankrike, Irland och Kanada, har apoteken ett bredare hälso- och vårduppdrag. I England genomför apoteken läkemedelsgenomgångar, jobbar med kvaliteten i läkemedelsanvändningen och hälsouppdrag som sluta röka och viktminskning. Apoteken gör detta i Sverige också, men inte i ett sammanhang med vården eller systematiskt, jämlikt och planerat som i England. Kronans Apotek anser att det krävs en generell modell för apotekens hälso- och vårduppdrag som gäller alla apotek över hela landet.

Grundfrågan är vilka apotek vi vill ha?

Hälso- och sjukvården i Sverige står inför en rad stora utmaningar genom äldre befolkning, minskade resurser och stora pensionsavgångar i vårdyrken. Bristerna i hur patienter använder sina läkemedel uppskattas kosta 10 till 20 miljarder kronor per år. Klarar vården sitt uppdrag utan stöd från apoteken?

Samtidigt har vi över 1300 apotek i Sverige med mycket hög läkemedelskompetens, högt förtroende bland allmänheten och täta möten med patienterna. Apoteken kan göra mer, men då krävs ett tydligare uppdrag och mer resurser.

I dag saknas dialog mellan inköpare av läkemedel, apoteken, och säljaren, läkemedelsbolagen. Priserna och utbytet av läkemedel utan patent bestäms av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. När och hur läkemedel beställs och levereras till apoteken bestäms av läkemedelsbolagen. Betalning och fakturering bestäms av E-hälsomyndigheten. Apotekens inflytande över den del som står för 75 procent av omsättning är närmast noll. Risken är att för apoteken blir läkemedel mer en fråga om distribution än utveckling av service och tjänster.

Det motsatta gäller för alla varor som inte är receptbelagda läkemedel. Där finns obegränsade utvecklingsmöjligheter och en livaktig dialog mellan apotek och leverantörer.

För att Sverige i framtiden ska få en bättre fungerande apoteksmarknad så måste följande förändringar till:

1. Apotekens vårduppdrag breddas kring bättre läkemedelsanvändning, följsamhet för läkemedelsbehandling och hälsotjänster.

2. Finansiera tjänsterna genom en omfördelning av vårdens läkemedelskostnader. Det är möjligt genom att ha fokus på preventiv behandling framför reaktiv behandling.

3. Låt myndigheterna få uppföljnings- och kontrolluppdrag över de nya tjänsterna och prisutvecklingen.

Effekterna blir en bättre läkemedelsanvändning och friskare patienter. Det skulle också innebära en effektivare användning av skattemedel. Apoteken blir en viktigare medspelare för vården och kunderna. Internationellt sett tappar Sverige nu mark i den utvecklingen.

Andreas Rosenlund

Informationsdirektör Kronans Apotek