Barn stängs ute när familjen inte har råd

Debattören: Fritidsaktiviteter är avgörande för barns utveckling – låt dem inte hamna efter

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-04-12

Årets majblomma går i svart och guld, färger som inspirerats av humlor. För formgivningen svarar Elina Hall, 12 år, från Göteborg, uppger Majblommans riksförbund.

DEBATT. Enligt Barnkonventionens artikel 2 ska varje barn få sina rättigheter tillgodosedda utan åtskillnad av något slag.

Möjligheten att delta i fritidsaktiviteter varierar stort över landet, och bidrar till ojämlika förutsättningar mellan barn. Majblomman vill se en nationell översyn av Sveriges kommuners ansvar för alla barns rätt till en meningsfull fritid.

Förra månaden togs beslut om att göra FN:s Barnkonvention till lag i Sverige. Samtidigt visar statistiska skillnader i Barnombudsmannens senaste rapport på stora variationer i barns möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda.

Enligt Statistiska Centralbyrån fanns 145 000 barn i familjer med låg inkomststandard i Sverige år 2015. Måttet innebär att hushållets inkomster inte räcker till för att betala de nödvändigaste utgifterna.

Och skillnaden mellan barns villkor i Sverige ökar stadigt. Mellan år 2010 och år 2016 föll Sverige från femte till sextonde plats i UNICEF:s mätning av ekonomisk jämlikhet för barn.

Forskning visar att barn som lever i ekonomisk utsatthet inte upplever fattigdomen i sig som det främsta problemet. I stället är det social exkludering och att känna sig annorlunda i förhållande till jämnåriga som leder till sämre fysiskt och psykiskt välbefinnande. En tydlig konsekvens av familjens ekonomiska situation är barnets möjlighet att delta i fritidsaktiviteter.

Majblomman ger sedan 1907 stöd till barn som lever i ekonomisk utsatthet. Varje år delar vi ut miljontals kronor i bland annat bidrag till fritidsaktiviteter.

I ansökningar vittnar barn, föräldrar och närstående om hur avgörande möjligheten till en meningsfull fritid är. Fritidsaktiviteter breddar sociala nätverk och skapar sammanhang i tillvaron.

De familjer som Majblomman kommer i kontakt med har ofta små ekonomiska möjligheter och begränsade sociala resurser. Vi ser många barn som saknar två föräldrar med den tid och de tillgångar som i dag krävs för en aktiv eller på andra sätt meningsfull fritid.

När Majblomman sätter ljus på barns ojämlika villkor på fritiden möts vi inte sällan av argumentet att allt inte måste kosta pengar. Och självklart finns det värde även i lek och umgänge utan arrangerade former. Men att hänvisa barn och tonåringar till fantasi och frisk luft är en förenklad lösning på ett samhälleligt problem som ger avtryck på både kort och lång sikt.

De barn som lever i ekonomisk utsatthet kan inte välja mellan fri lek och aktiviteter som kostar. På längre sikt cementeras skillnader och de barn som har tillgång till meningsfulla aktiviteter och nätverk får andra förutsättningar än de som exkluderas.

I Barnombudsmannens Rapport 2018 beskrivs hur barn som är aktiva inom olika former av fritidsverksamhet i större utsträckning än andra känner sig hörda och upplever att de kan påverka sin situation. Många uttrycker också att de genom sitt engagemang på fritiden fått ökad tilltro till sin egen förmåga och större tillit till samhället i stort. Det är avgörande att barn i Sverige får möjlighet till detta oavsett var de bor eller hur familjens ekonomi ser ut.

I dag finns stora skillnader mellan de avgifter som kommuner tar ut för till exempel terminsavgift för kulturskola eller hyra av material och instrument. Även utbudet av fritidsverksamhet och fritidsgårdar varierar stort.

Med rätt ambition och organisation kan kommuner skapa verksamhet som inkluderar och kompenserar. Alla Sveriges kommuner behöver ta sitt ansvar i detta arbete. Det ska inte spela någon roll var du bor när skoldagen är slut.

Den växande klyftan mellan barn får konsekvenser för individ och samhälle, på kort och lång sikt. Utvecklingen av barns ojämlika villkor i Sverige måste bromsas. Landets kommuner behöver stöd och riktning i detta arbete.

Majblomman vill se att Sveriges Kommuner och Landsting prioriterar att utreda och förtydliga kommuners ansvar för alla barns rätt till en meningsfull fritid.

Vi efterfrågar en nationell kartläggning som undersöker vilket ansvar kommuner har och hur detta ska omsättas till mer jämlika förutsättningar för barn, oavsett var i landet de bor.


Tove Lindahl Greve, generalsekreterare Majblommans Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.