Vi i glesbygd kan inte vara era bidragsgivare
Debattören: Skattereformen måste stoppa delningen mellan stad och land
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-09-25
DEBATT. Skattereformen som finns med som en punkt i Januariöverenskommelsen måste få ett innehåll som sätter stopp för delningen av landet i välmående storstadsområden och fattig landsbygd.
I sitt sommartal i Kristinehamn sa statsminister Stefan Löfven att fattiga och glest befolkade kommuner måste få ekonomiska resurser för att överleva. Sveriges regering och riksdag har också fastslagit att ”hela Sverige ska leva”.
För många år sedan infördes ett skatteutjämningssystem i Sverige som innebar att alla kommuner och landsting skulle kunna ha ungefär samma skattenivåer. Ett mycket komplicerat system som få personer är insatta i, men som i grunden betyder att rika tätbefolkade kommuner får bidra till små glesbygdskommuners överlevnad.
Med åren har systemet urholkats och i dag är till exempel de sju skogslänens skattesats 1,90 kronor per hundralapp högre än övriga landets genomsnitt. Jämför vi skogslänen med Stockholms läns skattesats så skattar dessa sju län 3,29 kronor mera per hundralapp.
För en medelinkomsttagare med 300 000 kr betyder det en skillnad på 9 970 kronor per år.
Den högst beskattade kommunen i landet (norrländsk) har en skattesats på 23,85 medan den lägsta (stockholmskommun) har 17,12 kronor.
Det betyder att norrlänningen med en inkomst på 300 000 betalar nästan 20 000 kronor mer i skatt än stockholmaren. Detta är fullständigt orimligt i ett land som talar om jämlikhet i alla led.
Dessutom tjänar skogslänens medborgare cirka 24 000 kronor per år mindre än Sverigesnittet. Skogslänen bränns med andra ord i båda ändar.
Glesbygden kan inte längre vara bidragsgivare. Vi levererar energi, livsmedel, skogsråvara, malm, mineraler och färdigutbildad arbetskraft till tätbefolkade områden utan att få den ersättning som rimligen kan krävas.
I grunden vill glesbygden inte ha några allmosor – man vill ha ekonomisk ersättning för de produkter som levereras.
Att Löfven nu har fått insikt och vågat börja röra i skatteskillnaderna är bra. Förslaget som nu ligger, betyder att fattiga glesbygdskommuner ska tillföras cirka 1,8 miljarder i skatteutjämningssystemet.
Sedan finns också förslag på att ungefär 830 000 personer i Norrlands inland skall få ett skatteavdrag motsvarande 1,35 miljarder per år.
Det börjar röra på sig, men fortfarande är skillnaden i nettointäkterna alldeles för stora. För att få ett jämlikt läge vad gäller kommunal och landstingsskatt skulle det behövas ytterligare åtminstone fyra miljarder.
Skattebaserna på naturtillgångar måste överföras till regioner och kommuner där värdena uppstår och där medborgarna har fått släppa till enorma naturvärden.
Förändringar av beskattningen på naturtillgångar måste in i direktiven till den skattutredning som nu skall tillsättas i enlighet med 73-punktsöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna.
Det är nu när utredningsdirektiven formas som grunden till en utjämning mellan storstad och landsbygd kan läggas och därmed hejda den fortsatta delningen av vårt land.
Ingvar Persson, ordförande Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och -regioner
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.