”Vanligt folk” förlorar på nya klimatpolitiken
Debattörerna: Slår mot landsbygd och låginkomsttagare – män i storstad vinnarna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-11-11
DEBATT. Den nya regeringens klimatpolitik väntas öka utsläppen brutalt. Detta görs under förevändningen att hjälpa ”vanligt folk”. Men vilka är det egentligen som står att vinna på högerns klimatpolitik?
I vår rapport ”De stora förlorarna” visar vi att de som tjänar mest på den nya klimatpolitiken är manliga höginkomsttagare i storstäder. De som förlorar är landsbygden, låginkomsttagare, kvinnor och världens fattigaste. Det vill säga ”vanligt folk”.
Landsbygden tillhör de stora förlorarna. Innan valet lovade SD en bensinskattesänkning på 10 kronor för att gynna landsbygdsbor som är beroende av bilen.
Efter valet har skattesänkningen i praktiken förvandlats till 41 öre för diesel och 14 öre för bensin. Även för den som kör riktigt, riktigt långt blir detta bara några ynka hundralappar.
Eftersom boende i storstan får samma skattesänkning blir det knappt något stöd alls.
För dessa pengar hade regeringen i stället kunnat ge 1,4 miljoner människor på landsbygden 4 820 kronor direkt i fickan varje år.
Även reseavdraget blir ett dråpslag mot landsbygdsbor.
Den förra regeringen ville öka differentieringen mellan storstäder och glesbygd. Avdraget skulle bli mindre generöst för de som bor i en välbärgad kranskommun till Stockholm (med tillgång till bra kollektivtrafik) och mer generöst för de som pendlar mellan Abborrträsk och Arvidsjaur.
Detta förslag skjuter nu regeringen i sank.
Det blir även dyrare att byta till elbil, som är mest populära i glesbygdslän som Jämtland. När Ebba Busch (KD) felaktigt sa att elbilar kostade en miljon trodde vi hon sa fel – inte att dyrare elbilar var ett vallöfte.
Slopandet av elbilspremien och reduktionsplikt gör också landsbygden långsiktigt mer beroende av oljepriset.
Högerns reseavdrag gynnar de med höga inkomster mest. Principen är att lägre lön, ger mindre pengar i reseavdrag. Det var av det skälet den tidigare regeringen tog fram ett mer rättvist förslag.
Även elprisstödet ger mest stöd till de som konsumerar mest el, i stället för att också se till människors inkomster.
De som reser kollektivt får inga pengar alls med reseavdraget, trots att behovet är störst hos de som inte har råd med bil. Kvinnor som åker mer kollektivt än män och drabbas också negativt.
Samtidigt minskar regeringen stödet till kollektivtrafiken, som alltså skulle gynna dessa grupper.
Som om inte detta vore nog tar regeringen pengar från järnvägsunderhåll till nya vägar. Satsningen på sänkt bensinpris är högre än den totala satsningen på välfärden.
Efter höjningen av skatten på reparationer varnar nu de Handelsanställdas förbund för att ökningen kan leda till färre jobb bland småföretagare, som exempelvis som skomakare. Ett ovälkommet besked inför en stundande lågkonjunktur i en bransch som redan har små marginaler.
Världens absolut fattigaste drabbas av politiken på två sätt.
Dels är fattiga regioner de mest utsatta för klimatförändringar och lider störst konsekvenser av att rika länder som Sverige ökar sina utsläpp.
Nu drabbas de också av att regeringen kraftigt minskar biståndet.
Även här är kvinnor och barn mest utsatta för konsekvenserna. Att rika länder stänger sina gränser för människor som flyr ökar orättvisan ännu mer.
Kristerssons prat om att klimatpolitiken inte ska drabba ”vanligt folk” är helt enkelt just prat. Det är de som drabbas allra värst när politiken för en mer hållbar värld monteras ned.
De största vinnarna är män med höga inkomster i storstäder. Störst vinnare av dem är kungen, som får höjt apanage.
Robin Zachari, kanslichef på folkrörelsen Skiftet
Henrik Jalalian, verksamhetsledare för den gröna tankesmedjan Cogito
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.