Låt undersköterskor utbilda sig med lön

Centern och Kommunal: Dags att prioritera Sveriges största yrkesgrupp

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-06-16

Det är dags att vi på allvar prioriterar Sveriges största yrkesgrupp – undersköterskan, skriver Anders W Jonsson, Centerpartiet, och Tobias Baudin, Kommunal.

DEBATT. Varje dag utför undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och annan personal ett ovärderligt arbete för att vårda och rädda liv. I dessa tider, med en hårt belastad sjukvård och äldreomsorg, befinner de sig i den yttersta frontlinjen och drar ett mycket tungt lass.

Att vårt samhälle är beroende av dessa individer som bidrar till en fungerande vård och omsorg är inte minst tydligt under den pågående coronapandemin.

Ett flertal satsningar har genomförts under våren i syfte att stärka upp välfärden för att klara pandemin. Men bemanningen inom vård och omsorg var hårt ansträngd sedan länge.

För att klara välfärden framöver krävs därför även långsiktiga satsningar för att stärka kompetensförsörjningen.

Sjuksköterskebristen har på senare tid uppmärksammats allt mer och flera viktiga insatser för bland annat betald vidareutbildning och karriärtjänster har genomförts. Undersköterskornas roll har dock inte lyfts i samma utsträckning.

Samtidigt utgör just undersköterskor det stora bristyrket i välfärden, enligt SKR behövs drygt 130 000 fler undersköterskor de kommande fem åren. Det är samtidigt en yrkesgrupp som upplever stora brister i sin arbetsmiljö och som präglas av hög sjukfrånvaro. Tunga arbetsuppgifter, hög arbetsbelastning och låg lön är vardagen för en undersköterska.

Om vi ska klara rekryteringsutmaningen och få fler att både vilja söka sig till och stanna kvar i yrket måste arbetsvillkoren och lönerna bli bättre. Fler måste få möjlighet att utvecklas, klättra i karriären och höja sin lön.

För att det ska bli möjligt krävs bland annat bättre förutsättningar till specialisering och vidareutbildning för undersköterskor, men också en tydligare definition av undersköterskeyrket genom en nationell standard på utbildningen samt i förlängningen en skyddad yrkestitel.

Mot bakgrund av detta föreslår vi:

  • En satsning på betald vidareutbildning för specialistundersköterskor inom bristområden som exempelvis geriatrik, demens och psykiatri. Behovet av specialistutbildad kompetens växer i takt med att vården blir allt mer specialiserad.
  • I dag har specialistundersköterskeutbildningar vuxit fram på en rad olika ställen i landet. Utbildningen erbjuds oftast på halvfart och ger rätt till CSN. Man bör, i likhet med vad som nu införs för specialistsjuksköterskeutbildningen, göra det möjligt för undersköterskor att läsa utbildningen med bibehållen lön. En satsning på 400 miljoner kronor skulle motsvara betald vidareutbildning för 1700 nya undersköterskor.
  • Genomför en standardisering av såväl grundutbildning som specialistutbildning för undersköterskor. Idag saknas ett system för ett nationellt likvärdigt innehåll i den ordinära undersköterskeutbildningen och i samtliga vidareutbildningar till specialistundersköterska. Det leder till förvirring för både studerande och arbetsgivare och skapar problem vid matchningen på arbetsmarknaden. Med en standardisering av såväl grund- som specialistutbildning, kan arbetsgivare få ett kvitto på vad en undersköterska har för utbildning och erfarenhet.

Att sjukvård och äldreomsorg finns där när vi behöver den som mest, är en trygghet som alla vill känna. Men den tryggheten bygger på att samhället ger dem arbetar i välfärden förutsättningar att inte bara orka med sitt jobb, utan också möjligheter att utvecklas och påverka sin arbetssituation.

Det är dags att vi på allvar prioriterar Sveriges största yrkesgrupp – undersköterskan.


Anders W Jonsson, vikarierande partiledare (C)
Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln