Vi unga stängs ute – det hotar demokratin

Debattörerna: Bromsklossar i kommunerna gör att våra röster inte hörs

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-09-12

Unga engagerade i våra kommuner hamnar utanför rummen där beslut fattas – om dem och för dem, skriver Sissa Pagels, Leo Gerdén och Nina Adolfsson.

DEBATT. I Sveriges kommuner finns det över en och en halv miljon unga individer med en enorm potential att bidra till kommunen. 

Vi vet att det kryllar av engagemang bland medarbetare på Sveriges kommuner som vill ta vara på ungas kraft och att det finns mängder av unga som organiserar sig för att förbättra deras framtid. Men på grund av onödiga bromsklossar så räcker inte denna vilja hela vägen. Många unga vittnar fortfarande att deras potential inte tas till vara på eller inkluderas i kommunens arbete.

I stället hamnar unga engagerade individer utanför rummen där beslut fattas – om dem och för dem. 

Vår demokrati bygger på att politiska beslut ska spegla folkets vilja. Därför är det en demokratisk motgång att många av unga medborgare i Sveriges kommuner känner sig osynliga och inte involveras i beslut som berör dem. 

I samtal med över 20 kommuner, och genom vårt arbete där vi träffat tusentals unga, har vi identifierat en rad oroväckande hinder som bromsar kommuners möjlighet att ta vara på ungas potential som bör bemötas omgående. Vi är redo att kavla upp ärmarna för att på riktigt bemöta dem – vilket ansvar kommer ni politiker att ta?

  1. Ungas inkludering bygger ofta på tidsbegränsade projekt och som ofta drivs av eldsjälar inom kommunen, som sedan byter jobb eller byter arbetsuppgifter. I dagsläget saknas ett strategiskt helhetsperspektiv och hållbarhet i arbetet där naturliga forum för dialog mellan unga och kommunen samt samverkan mellan förvaltningar kan ta plats.
  2. Barnrätts- och ungdomsrättsperspektivet är lågt bland kommunala beslutsfattare och handläggare. Unga involveras inte i frågor som berör deras framtid och ses inte som resurser att faktiskt ge oumbärlig input. Det krävs framförallt en förändring gällande attityd men även konkreta verktyg och system inom offentlig förvaltning som tydliggör hur barnrättsperspektivet och ungdomsinkludering ska tillämpas. 
  3. Unga upplever liten möjlighet att påverka beslut. Barns och ungas direkta röst, inflytande och perspektiv tillvaratas inte i lokala politiska beslut. Det saknas ett system att ta vara på barns åsikter, vilket är ett direkt hot mot demokratin.  
  4. Kommunens projekt för unga når inte fram till unga och demokratiserar ej de arenor och projekt som redan finns. Fler tillgängliga forum där befintligt engagemang tas tillvara på och där dialog mellan kommunen och unga möjliggörs är ett måste. Det saknas även anpassad information till barn och unga rörande beslut och processer vilket stänger möjligheten till påverkan.
  5. Ledningen styr allt för ofta elevers organisering ovanifrån vilket bromsar engagemang och utveckling. Låt elevråd organisera sig fritt och självständigt från såväl kommunen som skolan.

Vi vädjar nu till er beslutsfattare inom kommunen, att öppna dörren till beslutsbordet för unga så att de kan utveckla kommunen tillsammans med er. De behöver ha en plats vid bordet, bli rådfrågade och bli lyssnade på. Ett bevis på att ni tycker att unga medborgares åsikter spelar roll, och tar med som grund inför nästa beslutsrunda. 

Den första dagen av 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige. Den stipulerar bland annat tydligt, att inte lyssna på unga medborgare under 18 år är ett brott. Enligt FN:s barnkonvention ska alla medborgare under 18 ha rätten att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet och att dessa åsikter ska tas tillvara på.

Om kommunen brister i att ta in barns åsikter, brister ni ju även mot lagar. Brister kommunen i att ta in unga vuxnas åsikter så bryter ni inte mot en paragraf, men mot ett löfte att främja ett demokratiskt samhälle. 

Men lyssna inte på unga för att följa en lag. Lyssna på unga för att de är en enorm resurs för kommunen och en viktig förutsättning för att skapa en hållbar framtid för oss alla.

Sissa Pagels, Young Innovation HUB
Leo Gerdén, ordförande för Sveriges Elevråd
Nina Adolfsson, ordförande för Sveriges Ungdomsråd


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.