Går Paludans hat före våra ungas trygghet?
Debattören: De har sett fram mot Järvaveckan och ägnat veckor åt att läsa på – nu är de rädda
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-06-02
DEBATT. När Järvaveckan grundades 2016 var tanken att skapa en politisk arena för de som inte redan är invigda i det politiska samtalet.
Genom att arrangera veckan på Spånga IP sänkte man trösklarna för många medborgare att kunna ta del av en arena som man tidigare inte hade tillgång till.
På många sätt är Järvaveckan ett demokratiprojekt som välkomnar personer som ofta känner sig exkluderade från politiken.
När nu Rasmus Paludan får tillstånd av polisen att sprida sina rasistiska och islamofobiska budskap varje dag under Järvaveckan måste vi fråga oss själva hur välkomnande det offentliga samtalet egentligen är för dem, som likt våra ungdomar, inte tillhör hans världsbild.
Många av våra ungdomar är muslimer och har utrikesfödda föräldrar.
Att ha någon som är där för att kränka muslimer och som har dömts till hets mot folkgrupp efter att ha uttalat sig rasistiskt mot svarta, gör att de inte känner en trygghet i att ta plats på Järvaveckan.
Många av våra ungdomar har uttalat att de känner en oro över att delta och vi som organisation börjar fråga oss hur vi ska gå framåt. Ska vi riskera deras säkerhet eller ska vi riskera att ta bort deras möjlighet till yttrandefrihet genom att inte delta?
The Good talents är en organisation vars mål det är att lyfta unga talanger vars kapacitet och potential ännu inte har synliggjorts.
Eftersom vi arbetar med socialt entreprenörskap och ledarskap i områden med socioekonomiska utmaningar innebär det att vi ofta arbetar med ungdomar som bär på en känsla av utanförskap och exkludering på grund av deras ursprung, religion eller klass.
Det är ungdomar som är drivna, engagerade och ambitiösa, men som gång på gång möts av fördomar och hinder som gör att de börjar ifrågasätta sin tillhörighet i det offentliga samtalet.
Det här är inte första gången som våra ungdomar känner såhär. Känslan av utanförskap börjar tidigt, och på ställen där ungdomar egentligen ska känna trygghet och tillhörighet.
Den 2 maj i år var det Eid al fitr – en av muslimernas största högtid som tusentals svenska muslimer firar varje år och som många elever tar ledigt från skolan för att fira med familjen.
Det var också den dagen som Skolverket hade lagt in nationella proven, vilket innebar att majoriteten av muslimska elever inte kunde fira på samma sätt som de brukar. Det är inte ett lika extremt exempel som Paludan, men de väcker tankar om hur muslimer behandlas egentligen. Skulle man planera in ett nationellt prov på julafton?
Nu har vi ett tiotal besvikna ungdomar som har sett fram emot en medverkan på Järvaveckan. Det är första gången som de får höra politiker tala live och de har ägnat veckor åt att förbereda sig genom att läsa på om partiernas politik och planera vilka frågor de ska ställa.
Vi uppmuntrar dem att alltid ta plats och vi vill uppmana dem att aldrig ifrågasätta sin plats i Sverige, men vi tycker själva att det är svårt att göra när vi ser hur lätt det är för en person att få tillstånd att sprida hat.
För oss symboliserar det inte bara en persons rasistiska världsbild utan ett samhälles handfallenhet och ovilja att skapa ett tryggt Sverige för alla.
Najat Abbas, verksamhetschef på The Good Talents
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.