Har vi slutat bry oss om barnen utan hopp?

Debattören: I dag har Syrienkriget pågått i sju år – omvärlden sviker

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-03-15

Efter sju års krig verkar intresset och mediabevakningen av kriget i Syrien ha mattat av, skriver debattören.

DEBATT. I dag är det sju år sedan kriget i Syrien inleddes. Det är sju år av lidande för en hårt plågad civilbefolkning. Som alltid i krig och väpnade konflikter är det barnen som drabbas hårdast.

Sedan 2011 har tre miljoner barn fötts i det krigshärjade landet. Det är tre miljoner barn som inte känner till någon annan vardag än krigets och våldets brutala verklighet.

Världssamfundet har misslyckats med att skydda en generation syriska barn som berövas sin barndom och växer upp utan hopp om en framtid.

Rädda Barnen och andra hjälporganisationer ser tydliga signaler på att engagemanget för att hjälpa har trappats av. Medierapporteringen från kriget har inte längre samma effekt på opinionen. Döda, svårt skadade människor fladdrar förbi på tv-skärmarna, att 37 människor om dagen mister livet väcker inte längre samma starka reaktioner.

I många europeiska länder ses de syriska flyktingarna först och främst som ett inrikespolitiskt problem.

Starka krafter trycker på för att tvinga flyktingarna att återvända hem. Men omvärldens avtrubbning har inget med verkligheten i Syrien att göra – tvärtom.

Allt fler barn och föräldrar förlorar sina hem. Sista kvartalet förra året såg vi den högsta andelen internflyktingar på fem år, på tre månader blev en miljon människor hemlösa.

Det uppskattas att cirka 250 barn flyr i timmen i Syrien. Minst 37 civila dödas varje dag. Bakom varje siffra finns en människa, en familj, nära och kära.

Det har också blivit allt svårare att nå fram med mat, mediciner och annan nödhjälp. FN beräknar att en miljon barn finns i områden där det inte är möjligt att nå fram med hjälpkonvojer.

Rädda Barnen finns på plats i Syrien och arbetar genom ett stort nätverk av lokala partners. Varje dag får vi starka berättelser från våra hjälparbetare om katastrofer och lidande men också om mod och mellanmänsklig omtanke.

Tidigare i veckan släppte vi en rapport som syftar till att ge röst åt alla de som lever i Syrien. Tack vare modern teknik kan vi dagligen följa barn och föräldrar som lever i några av det mest utsatta regionerna. Ett exempel är Ahmed i östra Ghouta som berättar om hans familj som desperat försöker skydda sig från bombangrepp. Det finns ingen mat och de kan inte lämna sitt provisoriska skyddsrum i en källare. Skolan är totalförstörd och barnens lärare dödades i en granatattack.

Ett annat vittnesmål kommer från Aseel i Idlib som berättar om sina barns skräck för flygplan. Hör de ljudet från flygplan skriker de av rädsla och försöker gömma sig, berättar en förtvivlad Aseel för våra medarbetare.

Tarek, en pappa som också befinner sig i Idlib, skildrar hur barn som överlevt luftangrepp utan några fysiska skador ändå bär på ärr som riskerar att följa dem resten av livet. Det finns ingen trygghet i det dagliga livet. När som helst kan en bomb explodera eller mamma och pappa dödas.

Krigets lagar följs inte – Syrienkriget har förflyttat ramarna för hur civilbefolkningen drabbas. Barn och hjälparbetare är inte bara offer, de är måltavlor. Vit flagg gäller inte längre. Världssamfundet måste ta ett stort ansvar för det som händer i Syrien. Hittills har löften om vapenvila eller de så kallade ”nedtrappningszonerna”, som infördes i mitten av 2017, varit tomma löften utan någon praktisk innebörd. Snarare har situationen blivit värre än tidigare. De tomma löftenas politik måste få ett slut. Syrien behöver en omedelbar och omfattande vapenvila. Humanitär hjälp måste nå fram till de miljoner barn som är beroende av akut nödhjälp. De som dödar och skadar barn måste ställas tills svars – alldeles oavsett vilken sida i konflikten det handlar om. Om dagens konventioner inte räcker till för att stoppa övergrepp, då behöver de skärpas snabbt.

Det räcker nu, sveket mot barnen i Syrien måste få ett slut!


Elisabeth Dahlin


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.