Debatt

Ska skattepengar gå till kontroll av kjollängder?

Debattören: Därför har jag anmält Engelska skolan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det är häpnadsväckande att friskolekoncernen IES på rutin kontrollerar flickors klädsel. Samma dag jag läste om detta valde jag att anmäla skolan till Skolinspektionen, skriver Lisa Palm.
Det är häpnadsväckande att friskolekoncernen IES på rutin kontrollerar flickors klädsel. Samma dag jag läste om detta valde jag att anmäla skolan till Skolinspektionen, skriver Lisa Palm.

DEBATT

DEBATT. Tisdag morgon skrollade jag igenom nyhetsflödet när jag läste: "Engelska skolan lånar ut ”extrakläder” – elever ska skyla sig med svarta leggings".

Rubriken tillhörde en artikel som Aftonbladets Natalia Kazmierska skrivit om företrädare från Internationella Engelska skolan i Täby.

Ett häpnadsväckande avslöjande om hur friskolekoncernen på rutin kontrollerar flickors klädsel. 

Samma dag valde jag att anmäla skolan till Skolinspektionen

Vi kan inte ha skolor som använder måttstockar från 50-talet och tvingar lärare att agera sedlighetspoliser. Våra skattepengar ska inte gå till kontroll eller moraliserande av tjejers urringning eller kjollängd.

Engelska skolan försvarar sig med att det är klädkoder som funnits 30 år tillbaka. Min fråga blir då – hur kan detta ha fått pågå så länge? 

Det är inte heller första gången Internationella Engelska skolans klädpolicy kommit upp i ljuset. Senast i december förra året läste vi liknande uppgifter i Dagens Nyheters porträtt av skolans grundare: ”I matsalen pekar Barbara Bergström ut en flicka som enligt henne bär alltför urringad topp” och bad sedan rektorn att åtgärda ”problemet”.

Blir matematik lättare att lära sig när kjolen går över knät? En dum fråga, men rimlig att ställa med tanke på det ”armtrick” som Engelska skolan använder sig av.

En kjol måste sluta där armen når ner på benet. Har en flicka för kort kjol får hon skyla sig med svarta kläder som skolan delar ut.

Tidigare elever vittnar om hur deras korta kjolar eller urringningar påstods störa pojkars studiero, eller uppfattades som utmanande för manliga lärare.

En elev berättar för Expressen att en lärare hade frågat ”varför försöker du vara sexig?”. Hon gick i fjärde klass. Det är helt oacceptabelt.

Ska vi fortsätta förmedla bilden av pojkar och män som okontrollerbara inför flickors kroppar? Eller att tjejer får skylla sig själva om de utsätts för sexuella trakasserier och övergrepp, beroende på hur de klär sig? Har vi inte kommit längre än så?

Det gör inte saken bättre att Engelska skolan ständigt är i blåsväder. Ägare går upp i rök, miljoner av skattepengar går till vinster och lärare mäter kjolar.

Listan på vad skolkoncernen lyckats skaffa sig skandaler kring kan göras lång.

Marknadsskolan har verkligen fått sin sämsta – eller kanske bästa – reklampelare. Det är inte så skolan ska fungera i Sverige. 

Att det skulle vara ett isolerat problem, som bara gäller Internationella Engelska skolan, är knappast hela sanningen. Flera friskolor runt om i landet begränsar elevers yttrandefrihet, och dikterar hur flickor får eller inte får klä sig.

Tack vare det nyliberala marknadsexperimentet tillåts friskolorna löpa fritt. Jag hoppas min anmälan leder till att fler skolor granskas.

Nu är det valår, och i september kan vi alla agera emot ett system som skapar otrygghet och segregation. Nu får det vara nog med att dansa efter Barbara Bergströms pipa.

Politiken behöver ny kraft som sätter människor före marknaden och står upp för tjejers rätt till sina kroppar. 


Lisa Palm, gruppledare för Feministiskt initiativ i Stockholms stad


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Skola & utbildning

LÄS VIDARE

DEBATT Det fria skolvalet finns inte utan våra friskolor

ÄMNEN I ARTIKELN

Skola & utbildning

Skolinspektionen

Feministiskt initiativ

Barbara Bergström

Stockholms stad

Internationella Engelska Skolan