Ni missar poängen om yrkesutbildningarna

Slutreplik från Arena Idé om friskolan och yrkesprogrammen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-01-18

Academedia missar poängen: Vi har inte ifrågasatt att det finns seriösa utförare av yrkesprogram, vår kritik handlar om att dessa utförare missgynnas av skolpengssystemet och ständigt måste kämpa i motvind. Slutreplik från Arena Idé.

SLUTREPLIK. I en ny rapport varnar Arena Idé för att dagens vinstjakt inom gymnasieskolan håller på att ta död på yrkesprogrammen.

I en replik hävdar Academedia att problemet inte är brist på utbud av utbildningar, ”utan att vissa program har få sökande”.

Vi menar att anledningen till att yrkesprogrammen har så få sökande beror på att gymnasieskolan är inriktad på att tillfredsställa 15-åringars preferenser, så billigt som möjligt.

Yrkesprogrammen kräver stora investeringar i lokaler och utrustning, och de kan sällan drivas med fulla klasser. Det leder till en hög kostnad per elev.

För vinstdrivande friskolor är det mer lönsamt att locka elever till billigare, teoretiska program. Det ökar i sin tur risken för de kommuner som erbjuder till exempel industriprogrammet att stå med halvtomma klassrum och stora kostnader.

När kommunens utgifter per elev ökar, måste kommunen dessutom som bekant höja skolpengen per elev till kommunens friskolor.

”Vi tar stort ansvar för yrkesutbildningarna” skriver Academedia.

Academedia missar poängen: Vi har inte ifrågasatt att det finns seriösa utförare av yrkesprogram, vår kritik handlar om att dessa utförare missgynnas av skolpengssystemet och ständigt måste kämpa i motvind.

Om Academedias ledning nu bestämt sig för att bidra till att tillgodose behoven på arbetsmarknaden genom att driva samhällsnödvändiga yrkesprogram som kostar mycket i investeringsskedet och som dessutom har ett lågt söktryck är det en utveckling vi förstås välkomnar. Det är dock i dag inte ekonomiskt lönsamt.

Det är en viktig förklaring till att industriprogrammet finns på allt färre orter. Läsåret 2011/12 fanns det industritekniska programmet i 144 kommuner, förra året i bara 114.

I dag har kommunerna och det lokala näringslivet förlorat allt inflytande över yrkesutbildningarna. Det är mycket allvarligt.


Peter Vigren, rapportförfattare, utbildad gymnasielärare och ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Umeå kommun. 
Lisa Pelling, statsvetare och chef för tankesmedjan Arena Idé 


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.