Höj de dåliga skolorna utan att sänka de bra

Replik från Friskolornas riksförbund om svenska skolsystemet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-05-08 | Publicerad 2020-05-05

Problemet är inte de populära skolorna med hög kvalitet och föräldrarna som engagerar sig. Vi måste i stället göra mer för att lyfta de som inte engagerar sig och förbättra eller lägga ner skolor som inte fungerar, skriver Ulla Hamilton.

DEBATT. De två lärarfackens ledare går till angrepp mot såväl friskolorna som de föräldrar som i god tid vill kunna påverka sitt barns skolgång, samt ifrågasätter de folkvaldas integritet.

Från friskolornas sida har vi förstås en pågående dialog med de folkvalda precis som ni har. Det är en viktig del i en fungerande demokrati. Att folkvalda, de ni försöker övertyga, sen inte skulle dra egna slutsatser och går andras ärenden får stå för er. Det är inte vår bild och antagligen inte deras heller.

Ni har ju rätt i att ni inte har allmänheten med er. I en Demoskop-undersökning genomförd tidigare i år, anser 57 procent av de tillfrågade att det är en dålig idé med kvoter, endast 17 procent är för. Också lottning saknar stöd. 29 procent anser det är en bra idé för antagning till grundskolan, 44 procent att det är en dålig.

Vi är övertygade att detta i första hand inte beror på att föräldrar och folkvalda bara tänker på sig själva och inte bryr sig om att skapa en skola som är bra för alla. Det beror snarare på att er syn där vissa elever ska vara instrument för andra elever är feltänkt.

Från att i dag ha möjligheten att i god tid påverka och många gånger veta var ditt barn ska gå i för skola kommer de förslag utredningen förespråkar innebära ett system där regionala myndigheter överprövar oöverskådliga lokala kvotsystem, som kan skilja sig mellan olika kommunala skolor och vara olika för friskolor. 

Ingen kan påstå att detta blir ett mer transparent system än dagens. Det kommer att bli svårt att förutse var eleven får plats.

Er syn på skolpengens nivå och vad ni kallar ett ”mycket större” kommunalt uppdrag har dessutom ett ensidigt perspektiv. Friskolor får exempelvis inga elever via närhetsprincip som kommunala skolor får. Redan i dag har ju friskolor ca 10 procent mindre i ersättning per elev jämfört med kommunala skolor.

Problemet är inte de populära skolorna med hög kvalitet och föräldrarna som engagerar sig. Vi måste i stället göra mer för att lyfta de som inte engagerar sig och förbättra eller lägga ner skolor som inte fungerar.

Det räcker med att läsa Skolinspektionens rapporter, eller studera forskning om framgångriska skolor, för att inse vad som är problemet i svensk skola. Här lyser förslag om fler myndigheter med sin frånvaro.


Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en replik. Läs hela debatten här: