Varför motarbetar ni klimatavtalet, M?
Isabella Lövin: Partiet vill alliera sig med Polen i miljöarbetet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-10-27 | Publicerad 2016-10-26
DEBATT. Den fjärde november träder klimatavtalet från Paris i kraft. Processen har gått fortare än någon kunnat tro – det beror till stor del på att de stora utsläppsländerna, som Kina och USA, tagit ett efterlängtat ledarskap.
Fokus kommer nu att gå ifrån klimatförhandling till genomförande för alla världens länder. Inom EU pågår just nu arbetet för att bryta ner klimatavtalet från Paris till konkreta åtaganden för alla EU-länder.
I detta läge är det både förvånande och nedslående att Moderaterna gång på gång försöker sätta käppar i hjulet för arbetet.
Inför miljörådsmötet i EU den 17 oktober försökte Moderaterna få regeringen att helt ändra sin linje. Moderaterna ville riva upp principen om att de länder som har störst ekonomisk förmåga ska genomföra de största utsläppsminskningar. Denna linje har gällt sedan klimatkonventionen antogs 1992 och har legat till grund för hela EU:s klimatpolitik sedan dess.
Om Moderaternas linje hade vunnit gehör i EU-nämnden skulle principerna för fördelningen av EU-ländernas klimatåtaganden från 2014 vara hotad. Man kan fråga sig om Moderaterna ens förstod vilka enormt negativa konsekvenser detta skulle få.
Sverige skulle i så fall alliera sig med länder som Polen, som vill riva upp klimatpolitiken. I slutändan backade Moderaterna och endast Sverigedemokraterna röstade på det moderata förslaget.
Moderaterna har en lång historia av att bromsa EU:s klimatarbete. Under min tid i Europaparlamentet, under den förra mandatperioden, var en av de mest centrala frågorna hur EU:s utsläppshandelssystem skulle reformeras. Vi gröna stödde tillsammans med bland andra Centerpartiet och Liberalerna ett förslag som skulle minska utsläppen från den tunga industrin genom att frysa inne ett antal utsläppsrätter.
Moderaternas ledamöter i EU-parlamentet röstade dock nej till förslaget, vilket bidrog till att det föll. Därmed blev det fortsatt billigt att elda kol.
Nu är vi mitt upp i nya förhandlingarna om utsläppshandelssystemet. Återigen agerar Moderaterna som bromskloss, genom sitt motstånd mot att reformera systemet och göra det dyrare att släppa ut. Utan ett skärpt utsläppshandelssystem är risken stor att förtroendet för systemet undergrävs. I så fall skulle vi förlora ett av EU:s viktigaste verktyg för en kostnadseffektiv klimatpolitik.
Det är med stor besvikelse jag konstaterar att de gamla Moderaterna tycks ha tagit kontroll över partiets klimatpolitik igen.
Under Fredrik Reinfeldts ledarskap försökte man åtminstone förnya Moderaternas politik, och även om det var otillräckligt så togs några steg åt rätt håll. Bland annat lovade Reinfeldt på klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 att Sveriges skulle bidra till den internationella klimatfinansieringen.
I den skuggbudget som Moderaterna just lagt fram till riksdagen har man en helt annan, omodern profil. Bland annat vill man sänka skatten på bensin och diesel med sammanlagt åtta miljarder de kommande fyra åren. Man vill alltså lägga åtta miljarder kronor på att göra det billigare att släppa ut. Samtidigt som skär man ner miljöbudgeten med över två miljarder.
Med den politiken skulle Sveriges klimatarbete ta flera steg bakåt.
Skillnaden mellan de olika alliansmotionerna är dock stor, till exempel vill Centerpartiet stärka det internationella klimatarbetet, vilket är glädjande.
Efter klimatavtalet i Paris förra året finns nu ett momentum för att flytta fram positionerna för klimatpolitiken, i Sverige, EU och globalt. Näringsliv, städer, civilsamhället och privatpersoner är alla engagerade för att föra klimatpolitiken framåt.
Då duger det inte att ställa sig på bromsen.
Isabella Lövin, klimatminister (MP)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.